I takt med att planeringen av en fast förbindelse fortskrider blir anledningarna till att inte bygga en tunnel mellan Föglö och Lumparland allt färre.

Kommentarer

Kanske man på Åland känner

Kanske man på Åland känner ett visst obehag att vistas i en tunnel under vattnet ? I större städer går ju tunnelbanan ofta under vatten.Hur lång tid skulle vistelsen bli i tunneln ? Förslaget i sig är ju utmärkt, man slipper alla tidtabeller . Åka alla tider på dygnet bla.

Bra ledare. Finansutskottet

Bra ledare. Finansutskottet besökte Hitra i Norge under lagtingsperioden 2003-2007, där man byggt en tunnel som var ca 4,5 km. Man var mycket nöjda med projektet. En tunnel är miljömäsigt det bästa alternativet, likaså för de som bor på Föglö, Kökar , Sottunga mfl. Körtid genom tunneln skulle bli ca. 5 min om den är 6 km och farten är 80 km/h. Restid från Degerby ca 30 min till Mariehamn. Det borde ordnas en resa till Norge för dem som bor i de berörda kommunerna för att se hur tunnelprojekten fungerar i praktiken. Den resan borde LR sponsorera tillsammans med tunnelbyggarna.

Bästa Fredrik Rosenqvist, i

Bästa Fredrik Rosenqvist, i fredags skrev Du under rubriken: ”Ett helt fantastiskt projekt” – en ”nyhetsartikel” – angående återkommande planer på en vägtunnel till Föglö. Redan då utlät Du Dig smått poetiskt, citat: ”Nordost om oss är Skarven på väg in till Degerby, vilket har sin symbolik eftersom den tunnel som om några år är tänkt att ersätta sjötrafiken mycket väl kan gå rakt under oss. Bakom projektet ligger, som Ålandstidningen skrivit tidigare, det privata företaget FS-Links.” ... FS-Links och Otto Hojar har blivit en rätt välkänd företeelse, jo. Men samhällsstöd, skattemedel, som tidigare har tilldelats just Hojar, med samhällsvinst i sikte – dags att redovisa resultatet därav nu, kanske? ”Geomap” däremot, med bland andra Morten Urhaug – det företaget torde på Åland vara betydligt mindre känt. Urhaug förklarade förvisso i fredags, bl.a att, citat: ”vi lägger ut en kabel på botten och detonerar sprängladdningar längs med den.” ... Och han fortsatte – i nyhetsartikeln – citat: ”Det är helt fantastiskt att det är lokala, privata intressen som ligger bakom projektet.” (Citat fortsätter)

Gräsrots dopnamn, såväl som

Gräsrots dopnamn, såväl som hans personalia, är av ringa betydelse i sammanhanget – eftersom han är just det som hans signatur gör gällande. Om orsaken därtill är exakt densamma som för ”Pseudonyms” egna namnval, ... bör också det månne då betraktas som en akademisk fråga? Hur som helst, om Pseudonym till vardags är en gräsrots motsats – då tas härmed dennes sällsynt exklusiva argumentering för förtrytelsen över att ha blivit trampad på ömma tår som en uppmuntran så god som någon.

När man ger sig själv

När man ger sig själv epitetet "gräsrot" brukar syftet främst vara det självberättigande, dvs genom att intala sig att man "sparkar uppåt" kan man gnälla och skälla och vara oförskämd utan ljuddämpare. I många fall är gräsrötterna dessutom lika äkta som de i Eckeröhallen.

Din kunskap om vad epitetet

Din kunskap om vad epitetet gräsrot ”brukar” syfta på, i kombination med Din egna högst originella ”Pseudonym” – vad kan mer än det tyda på att bakom just Pseudonym döljer sig en ”fullfjädrad” landskapspolitiker. Enligt Landskapsregeringens uppfattning, vill säga. Förövrigt ska villigt erkännas att Gräsrot faktiskt blir något förlägen över den djupsinniga uppmärksamhet han förlänas av Pseudonym. Dock är han tämligen säker på att våra personliga ömhetsbetygelser sinsemellan är av ett mera måttligt allmänintresse.

(Citats fortsättning) ” Vi är

(Citats fortsättning) ” Vi är vana att jobba med offentliga myndigheter som sitter på den stora penningpåsen, men här är det privatpersoner. Det har vi aldrig varit med om tidigare när det handlar om ett så här stort projekt.” ... Frågan är, vem siktar egentligen på den ”stora penningpåsen”? Projektet påminner onekligen om SVT:s ”Uppdrag gransknings” belysning av den ”fantastiska” grusgropen i Haparanda (googla på: Mikael Fahlander miljardprojekt i Haparanda). SF-Links tunnelprojekt – det är tydligen så fantastiskt, det, att man anser ”sig” ha råd att undersöka två alternativa tunnelsträckningar. Nummer ett från Svinö till Långholm/Gripö – ett komplement till Kortrutten! Alternativ två verkar dock vara bordlagt. Som onödigt, kanske? Förövrigt har vi motsvarigheter på betydligt närmare håll än Haparanda. En finns i Eckerö. Euforin på vissa ”nyhetssidor” angående Fifax ... passande till lärdom och varnagel, Ålandstidningens trovärdighet till fromma? Dessbättre verkar trafikministerns nätverk av flygfält runtom i skärgården vara ett avfärdat fenomen.

Sidor

En reform av föräldraledigheten är på gång - och den behövs. Allt för få pappor väljer att vara hemma med sina barn, och en reform som utökar pappans dagar är ett steg i rätt riktning.

Det är bra att åländska företag är intressanta för investerare utanför landskapet. Hela tanken på åländska företag som en speciellt skyddsvärd grupp är både missvisande och skadlig. Affärer mellan frivilliga parter ger positiva effektiver för alla inblandade.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Idag: Birgitta Eriksson, managementkonsult.

Det är inte rimligt om förhandlingarna kring skapandet av en gemensam räddningsmyndighet än en gång faller samman. Troligen bär bägge parter skuld i den uppkomna konflikten. Samtidigt är de senaste motiveringarna för avslag från Rål sällsynt småaktiga. Det är dags att svälja stoltheten och ro ett frivilligt avtal i hamn, annars riskerar vi ännu ett försök till landskapstvång.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Kent Danielsson

I torsdags dömdes en man till fängelse för det nya svenska brottet oaktsam våldtäkt. Det var första gången den nya samtyckeslagen prövades i Högsta domstolen.
Det är hög tid att Finland också inför samtyckeskravet i sin lagstiftning.

Att köpa matvaror från Åland och närområdet är ett gott val, både för resiliensens skull och för att närhet bygger förtroende. De produktmärkningar som finns ger inte tillräcklig information om produkternas egenskaper och har dessutom ofta politiska syften.

Kontanterna håller på att fasas ut ur samhällsekonomin. Inte på grund av ett demokratiskt politiskt beslut, utan på grund av digitalisering.
Frågan förtjänar en rejäl diskussion.

Den här veckan, den 11 juli för att vara exakt, har 300 år förflutit sedan den ryske tsaren Peter I lät sin nya galärflotta hemsöka östra Sveriges skärgårdar och börja brandskatta hela kusten från Gävle till Norrköping. Resultatet blev stor förödelse, människor ställdes på bar backe och lämnades att klara sig bäst de kunde.

Att utrota arter som anses invasiva eller annars oönskade är sällan en bra idé. Det finns alltid konsekvenser som man från början inte kunde överblicka. Bättre är att låta naturen ha sin gilla gång så alla arter kan anpassa sig i takt med utvecklingen.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Rosita Broström.

Så var vi där igen. En finländsk regering som återigen nedprioriterar den åländska självstyrelsen. Denna gång i strid med gällande lagstiftning till förmån för EU-praxis. Självstyrelsen fortsätter väga lätt när finländska ministrar agerar.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Jan-Mikael von Schantz

Fler ledare