Sök på hemsidan
RSS-tjänstÖkad frihet ger ökad trygghet
Alla säger sig vara för en utveckling av Ålands självstyrelse. Men vad betyder det? Hur ska den utvecklade självstyrelsen se ut? Och när ska Åland ha kommit dit?
Den frågan får alla partiledare i sommar i tur och ordning besvara.
Till sitt förfogande har de ledarsidan. Gästspelen publiceras måndagar i alfabetisk ordning efter partinamn.
I dag: Axel Jonsson, Ålands Framtid.
Tidigare inlägg: Camilla Gunell (9.7), Gun-Mari Lindholm (2.7.), Johan Ehn (25.6), Viveka Eriksson (18.6), Harry Jansson (11.6).
1.1 Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Tomas. Det du inte verkar få in i din skalle är att det är Finland ensidigt som skapar de flesta murarna.
Hembygdsrätten är absolut inget problem för den fria rörligheten. Så länge alla EU-medborgare kan få hembygdsrätt. Men Finland kräver finskt medborgarskap, tvärt emot ålänningarnas önskemål.
Skattegränsen. Alla länder har skattegränser eftersom de har olika skatteprocenter. Man har osynliggjort gränserna via olika avtal.
Också den åländska skattegränsen kan osynliggöras, vilket man gjort i handeln mot Finland. Ålänningarna förhandlade fram samma förenklingar med Sverige. Problemet här är att Åland inte får sluta internationella avtal. Så bollen hamnade hos Finland, som omedelbart begravde ärendet.
Vi som känner inflyttare vet också att om man inte är nordisk medborgare så blir den finska byråkratin väldigt kännbar om man vill bo och arbeta på Åland. Särskilt om man inte är EU medborgare. Det går inte ens att fixa allt här på Åland utan besök i Helsingfors krävs också ibland.
Det lagtinget och regeringen på Åland kan göra, är alltså att ta över så mycket behörigheter som möjligt från finnarna och skapa egna avtal samt regelverk som i praktiken skulle innebära öppnare gränser.
Men det vill inte sossarna och liberalerna som aktivt motarbetar allt som har med egna behörigheter att göra. Deras lösning är i stället att Åland blir en vanlig del av Finland.
Hembygdsrätten är absolut inget problem för den fria rörligheten. Så länge alla EU-medborgare kan få hembygdsrätt. Men Finland kräver finskt medborgarskap, tvärt emot ålänningarnas önskemål.
Skattegränsen. Alla länder har skattegränser eftersom de har olika skatteprocenter. Man har osynliggjort gränserna via olika avtal.
Också den åländska skattegränsen kan osynliggöras, vilket man gjort i handeln mot Finland. Ålänningarna förhandlade fram samma förenklingar med Sverige. Problemet här är att Åland inte får sluta internationella avtal. Så bollen hamnade hos Finland, som omedelbart begravde ärendet.
Vi som känner inflyttare vet också att om man inte är nordisk medborgare så blir den finska byråkratin väldigt kännbar om man vill bo och arbeta på Åland. Särskilt om man inte är EU medborgare. Det går inte ens att fixa allt här på Åland utan besök i Helsingfors krävs också ibland.
Det lagtinget och regeringen på Åland kan göra, är alltså att ta över så mycket behörigheter som möjligt från finnarna och skapa egna avtal samt regelverk som i praktiken skulle innebära öppnare gränser.
Men det vill inte sossarna och liberalerna som aktivt motarbetar allt som har med egna behörigheter att göra. Deras lösning är i stället att Åland blir en vanlig del av Finland.
16.07.2012 12:23
Läsarbetyg: 4,44
1.1.1 Sv: Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Det har väl nu visat sig att företag per automatik går bra bara för att det är sas ålandsägda. Viking Line har problem, ÅAB har problem, Tryggve Erikssons bolag har problem, etc. VL delade under de goda åren ut det mesta i dividend, istället för att investera och spara för sämre tider. ÅAB:s korkade Sverigesatsning har det ju skrivits spaltkilomtrar om, etc.
16.07.2012 13:21
Läsarbetyg: 3,29
1.1.2 Kommentar till: 16.07.2012 12:23
Den fråga som ställts av ledarredaktionen och som företrädare för de olika politiska partierna getts möjlighet att i bokstavsordning utveckla i en ledare varje måndag gäller ramlagen och Landskapet Ålands framtid. Vad vill man åstadkomma och varför? Vad vill man utveckla? Och hur vill man göra detta?
Det är ganska pinsamt att politiker i allmänhet inte har någon klar uppfattning om vad nuvarande regelsystem och relationer till Finland sätter för gränser för vad man kan göra och inte, var dessa gränser exakt går inom olika områden, vad som idag ligger innanför och utanför det möjliga, vad som behöver ändras i regelverken för att komma framåt, osv. Offentligt talar man om ett utökat självstyre fastän man mellan skål och vägg stavar detta självständighet. Denna brist på beskrivbara mål gör att man vare sig vet vad man vill förverkliga, vad som behövs för detta och hur det skall gå till. Det är detta som borde ha diskuterats på ett initierat sätt.
Alltså går det att göra en förslagstabell på vad det är man vill göra, hur detta skall åstadkommas, vilka regelsystem som behöver, förnyas, förändras och komma till för att utvecklingen skall komma framåt. Det är om detta jag har skrivit.
Samtliga politiska partier har haft möjlighet att redovisa och utveckla vad de vill på ledarplats. Och vad har man gjort? Levererat ett intellektuellt haveri från hängmattan. Skäms!
Det är ganska pinsamt att politiker i allmänhet inte har någon klar uppfattning om vad nuvarande regelsystem och relationer till Finland sätter för gränser för vad man kan göra och inte, var dessa gränser exakt går inom olika områden, vad som idag ligger innanför och utanför det möjliga, vad som behöver ändras i regelverken för att komma framåt, osv. Offentligt talar man om ett utökat självstyre fastän man mellan skål och vägg stavar detta självständighet. Denna brist på beskrivbara mål gör att man vare sig vet vad man vill förverkliga, vad som behövs för detta och hur det skall gå till. Det är detta som borde ha diskuterats på ett initierat sätt.
Alltså går det att göra en förslagstabell på vad det är man vill göra, hur detta skall åstadkommas, vilka regelsystem som behöver, förnyas, förändras och komma till för att utvecklingen skall komma framåt. Det är om detta jag har skrivit.
Samtliga politiska partier har haft möjlighet att redovisa och utveckla vad de vill på ledarplats. Och vad har man gjort? Levererat ett intellektuellt haveri från hängmattan. Skäms!
Tomas Lindmark (59), organisationssociolog boksamlaren@swipnet.se I dag från Bryssel
16.07.2012 14:23
Läsarbetyg: 1,05
1.1.2.1 Sv: Kommentar till: 16.07.2012 12:23
Hördu Tomas, de tomma flosklernas kung, du kan nog ta ock skämmas för alla vettlösa förslag du hävt ur dig här i spalterna. Vad har de för med sig? Jo en massa löjliga kommentarer utan verklighetsförankring.
Så sätt dig i utvisningsbåset resten av sommaren - och gärna längre!!
Så sätt dig i utvisningsbåset resten av sommaren - och gärna längre!!
Tvivlar på Tomas
16.07.2012 14:33
Läsarbetyg: 4,91
1.1.2.1.1 Sv: Sv: Kommentar till: 16.07.2012 12:23
"Samtliga politiska partier har haft möjlighet att redovisa och utveckla vad de vill på ledarplats. Och vad har man gjort? Levererat ett intellektuellt haveri från hängmattan. Skäms!"
Det är faktiskt sant - typiskt politkersnack i dessa ledare. Inget konkret, bara en massa tom rappakalja som man hoppas skall tillfredsställa alla läsare och framförallt sina kärnväljargrupper.
Det är faktiskt sant - typiskt politkersnack i dessa ledare. Inget konkret, bara en massa tom rappakalja som man hoppas skall tillfredsställa alla läsare och framförallt sina kärnväljargrupper.
16.07.2012 15:35
Läsarbetyg: 1,41
1.1.2.1.2 Kommentar till: Tvivlar på Tomas
Varför inte själv bidra med med en lista på:
Vart skall Landskapet Åland ta vägen i framtiden, säg 15 år framåt i tiden?
Vilka hinder på vägen dit finns det?
Vad behöver upphävas, förändras och nyskapas för att nå dit?
Vilka resurser krävs internt, externt och vilka behöver nyskapas?
Vilka regelsystem behöver ökade frihetsgrader och vad skall de användas till?
Vilka regelsystem behöver upphävas, förändras och nyskapas? I vilken ordning bör detta ske?
Hur skall de stora frågorna och projekten brytas ned så att de blir hanterbara och konkreta för både utförare och gemene man?
Vilka uppgifter behöver hanteras först och i vilken ordning skall övriga frågor hanteras? Vad kan ske parallellt?
Blir uppgifterna lättare att hantera om man börjar vid målet och steg för steg går bakåt mot nuläget som inte tycks ge någon stabil politisk och ekonomisk bas för förändring?
Hur kan de resurser som finns inom Åland, Finland och Sverige, Nordiska Rådet, EU, FN och andra internationella institutioner nyttjas?
Hur bygger man ett förtroende internt underifrån och externt för vad Lagtinget och Regeringen vill åstadkomma?
Hur skall detta finansieras?
Vilka förändrade och nya möjligheter vill man ge åländskt näringsliv?
Hur tänker man sig att säkra vård, skola och omsorg i framtiden?
Osv,osv.
Vart skall Landskapet Åland ta vägen i framtiden, säg 15 år framåt i tiden?
Vilka hinder på vägen dit finns det?
Vad behöver upphävas, förändras och nyskapas för att nå dit?
Vilka resurser krävs internt, externt och vilka behöver nyskapas?
Vilka regelsystem behöver ökade frihetsgrader och vad skall de användas till?
Vilka regelsystem behöver upphävas, förändras och nyskapas? I vilken ordning bör detta ske?
Hur skall de stora frågorna och projekten brytas ned så att de blir hanterbara och konkreta för både utförare och gemene man?
Vilka uppgifter behöver hanteras först och i vilken ordning skall övriga frågor hanteras? Vad kan ske parallellt?
Blir uppgifterna lättare att hantera om man börjar vid målet och steg för steg går bakåt mot nuläget som inte tycks ge någon stabil politisk och ekonomisk bas för förändring?
Hur kan de resurser som finns inom Åland, Finland och Sverige, Nordiska Rådet, EU, FN och andra internationella institutioner nyttjas?
Hur bygger man ett förtroende internt underifrån och externt för vad Lagtinget och Regeringen vill åstadkomma?
Hur skall detta finansieras?
Vilka förändrade och nya möjligheter vill man ge åländskt näringsliv?
Hur tänker man sig att säkra vård, skola och omsorg i framtiden?
Osv,osv.
Tomas Lindmark (59), organisationssociolog boksamlaren@swipnet.se I dag från Bryssel
16.07.2012 15:35
Läsarbetyg: 1,08
1.1.2.1.2.1 Sv: Kommentar till: Tvivlar på Tomas
Håller faktiskt med Tomas här, för en gångs skull.
Men det finns faktiskt ett undantag; ÅF. De har med sina vitböcker och utredningar faktiskt skapat just det paket som du efterlyser. Problemet är att det handlar om väldigt mycket saker, ofta komplicerade, vilket skapar en ganska hög tröskel för gräsroten. Och knappast går att trycka in i en ledare.
Samtidigt kan man se tydliga spår av ÅF:s arbete i framför allt de borgerliga partiernas valprogram och politik. Något partierna självfallet förnekar. Men det är bara att vilken fantastisk fart framför allt självstyrelseutvecklingen tagit igen efter att ÅF klev in på banan.
Läs gärna ÅF:s parti och valprogram att börja med. Mer konkret politisk läsning får man leta efter. (handlar om betydligt mer än självständighet)
Men det finns faktiskt ett undantag; ÅF. De har med sina vitböcker och utredningar faktiskt skapat just det paket som du efterlyser. Problemet är att det handlar om väldigt mycket saker, ofta komplicerade, vilket skapar en ganska hög tröskel för gräsroten. Och knappast går att trycka in i en ledare.
Samtidigt kan man se tydliga spår av ÅF:s arbete i framför allt de borgerliga partiernas valprogram och politik. Något partierna självfallet förnekar. Men det är bara att vilken fantastisk fart framför allt självstyrelseutvecklingen tagit igen efter att ÅF klev in på banan.
Läs gärna ÅF:s parti och valprogram att börja med. Mer konkret politisk läsning får man leta efter. (handlar om betydligt mer än självständighet)
16.07.2012 16:33
Läsarbetyg: 2,33
1.1.2.1.2.1.1 Sv: Sv: Kommentar till: Tvivlar på Tomas
Inte för att jag bryr mig om betygsättningen här eftersom den ju är så lätt att manipulera. Men blev väldigt nyfiken på varför inlägget om ÅF fick en etta?
Är det inte sant att ÅF har gjort allt det beskrivna arbetet? Eller handlar det om ÅF:s politiska visioner? Eller var det mitt påstående om att ÅF blåst liv i självstyrelsepolitiken och även styr upp den idag?
Är det inte sant att ÅF har gjort allt det beskrivna arbetet? Eller handlar det om ÅF:s politiska visioner? Eller var det mitt påstående om att ÅF blåst liv i självstyrelsepolitiken och även styr upp den idag?
16.07.2012 17:19
Läsarbetyg: 3,67
1.1.2.1.2.1.1.1 Sv: Sv: Sv: Kommentar till: Tvivlar på Tomas
Sannfinländarna och ÅF vill ju egentligen samma sak. Dvs att Åland inte skall tillhöra Finland. Grunderna för detta är vitt skilda, men målet är detsamma. Varför inte samarbeta för att nå målet. I Sydafrika och Sovjet fanns mycket guld. De politiska åskådningarna i respektive länder varit som natt och dag. Men likafullt samarbetade dessa länder för att hålla guldpriset upp. Ändamålet helgar medlen, som bekant.
Bara ett förslag, i all vänlighet.
Bara ett förslag, i all vänlighet.
16.07.2012 17:36
Läsarbetyg: 1,89
1.1.2.1.3 Sv: Sv: Kommentar till: 16.07.2012 12:23
Hördudu tvivlaren, I detta fall har Tomas faktiskt 100% rätt i det han skriver.
JBNi ska inte heller glömma att etablerandet av välkända kedjemärken här faktiskt är ett argument fö
16.07.2012 17:40
Läsarbetyg: 1,08
1.1.3 Sv: Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Du,16.07.2012 12:23, vem försöker du lura? Du har ju i alla fall lyckats lura dig själv till det mesta :-) Skattegränsen till Finland ordnade några Åländska klåpare, att få stå utanför skatteunionen begärde vi själva när vi gick med i EU för att få behålla tax-free, och för att få bli finsk medborgare ( åländsk hembyggdsrätt) behöver man ju ansöka om det också, vad är det för svårt med det, du kan ju ändå behålla din gamla nationalitet ( dubbelt medborgarskap) och sen kan du ju söka på nätet om Schengenområdet så får du hjälp med lite till.
16.07.2012 22:59
Läsarbetyg: 1,38
1.1.3.1 Sv: Sv: Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Återigen, alla länder har skattegränser men gör dem osynliga med olika avtal. Också den åländska skattegränsen har gjorts osynlig. Men bara i handeln mot Finland eftersom Finland vägrar att sluta motsvarande avtal med tex Sverige.
"Klåparna" tex handlade helt på lagtingets mandat och hittade knappast på något själva. Tack vare dem har vi kvar färjorna idag och kan åka för en i sammanhanget nästan löjlig summa till repsektive grannland.
Du som var så kritisk; hur hade du själv löst det hela?
Visst kan man ha dubbelt medborgarskap, även om inte alla länder tillåter detta. Men jag kan lova dig att detta inte är så lätt väg att gå. Förutom en jäkla massa byråkrati riskerar männen att hamna i finska armen, något som avsräckt flera jag känner.
Varför ska hembygdsrätten alls vara kopplad till något medborgarskap?
"Klåparna" tex handlade helt på lagtingets mandat och hittade knappast på något själva. Tack vare dem har vi kvar färjorna idag och kan åka för en i sammanhanget nästan löjlig summa till repsektive grannland.
Du som var så kritisk; hur hade du själv löst det hela?
Visst kan man ha dubbelt medborgarskap, även om inte alla länder tillåter detta. Men jag kan lova dig att detta inte är så lätt väg att gå. Förutom en jäkla massa byråkrati riskerar männen att hamna i finska armen, något som avsräckt flera jag känner.
Varför ska hembygdsrätten alls vara kopplad till något medborgarskap?
17.07.2012 12:12
Läsarbetyg: 4,33
1.1.3.1.1 Sv: Sv: Sv: Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Klåparna anmälde Finland för att de hade en osynlig skattegräns mot Åland så de måste sätta upp tullstationer i Gustafs och på Korpo. Så enkelt var det med den sanningen.
18.07.2012 12:06
Läsarbetyg: -
1.1.3.1.2 Sv: Sv: Sv: Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Tycker man att det är jobbigt att fylla i dessa 3 blanketter med uppgifter om namn och adress och födelsetid så kan man säkert be sitt 6-7 åriga barn att fylla i dem åt sig. Och varför vara rädd för finska armen? Här har vi ju ofta läst att det är bara en lekstuga för grabbar som man också kan hoppa av om nman vill. Nu söker det ju flest flickor dit friilligt så säkert skulle många här passa där :-)
18.07.2012 12:14
Läsarbetyg: 1,80
1.1.3.1.2.1 Sv: Sv: Sv: Sv: Sv: Tomas: Stämmar Ålands självbild?
Men snälla nån. Tror du själv ens på det du skriver? 3 blanketter och så är saken ur världen? Jag kan garantera dig att det inte är så enkelt efter att ha hjälpt några med saken, varav en med svenskt medborgarskap.
Till skillnad mot dig har jag också gjort värnplikt i Finland och vet vad det innebär, inte minst ekonomiskt.
Men din tanke om att det är ok att kalla in folk till finsk värnplikt som beviljas medborgarskap för att få hembygdsrätt är intressant. Då borde alltså alla (också du) med hembygdsrätt, enligt samma logik, göra värnplikten?
Till skillnad mot dig har jag också gjort värnplikt i Finland och vet vad det innebär, inte minst ekonomiskt.
Men din tanke om att det är ok att kalla in folk till finsk värnplikt som beviljas medborgarskap för att få hembygdsrätt är intressant. Då borde alltså alla (också du) med hembygdsrätt, enligt samma logik, göra värnplikten?
18.07.2012 12:33
Läsarbetyg: -
1.1.3.2 Svar till: 16.07.2012 22:59
Ledaren tar upp frågan hur de olika politiska inriktningarna på Åland tänker sig att arbeta med ramlagen. Vad skall den omfatta? Vad skall den innehålla? Vart syftar den – självständighet? Genom ramlagen vill man självt kunna koppla loss från Finland i de frågor som man själva är intresserade av t ex genom en folkomröstning. Vad som är det långsiktiga syftet är då av yttersta vikt.
Det som det en gång fanns goda skäl för att införa finns det idag goda skäl för att avskaffa. Skatteundantaget medför å ena sidan tax free försäljning ombord på de fartyg som angör Åland, fäller ned klaffen, och bidrar därmed till intäkterna för lokalanställda, rederierna och dess flaggstater. Baksidan är en tullgräns som försvårar handeln med ökad administration och förlängda ledtider. Detta kostar för Åland och dess handelspartners.
Rätten att bestämma om punktskatter och moms även på Åland tillhör Finland. Höga punktskatter är ett skäl till att ålänningarna vill ha skatteundantaget för att kunna sälja tax free varor på färjorna. Mellan t ex Sverige och Polen, Sverige och Tyskland, Sverige och Danmark, Danmark och Tyskland, finns ombordbutiker som säljer alkoholhaltiga drycker av olika slag, tobaksvaror, konfektyr, modeprodukter, osv, till visavi land lägre priser. Det kan de göra för att de punktskatter man betalar i flaggstaterna är låga i jämförelse med Sverige och Finland. Om Åland via Ramlagen kan få hem rätten att bestämma om punktskatter och moms kan man slopa skatteundantaget och få egen kontroll över försäljningen ombord. Fick man också hem rätten att bestämma över arbetsrätten, och därmed även kunna stifta åländska fackförbund, kunde man locka hem åländska fartyg från andra flaggstater utan att komma i konflikt med de finska fackförbunden inom området. En slopad tullgräns i kombination med näthandel och snabba samt billiga inom- och utomeuropeiska transporter skulle kunna skapa förutsättningar för en utvidgad tillverkning och handel på Åland. Att verka lokalt och handla globalt borde därvid vara ett mål. Posten Åland är idag ett hinder för detta liksom tullgränsen.
Inom den Europeiska Unionen blir det lokala och regionala allt viktigare på nationalstaternas bekostnad. Lokala språk tas upp igen och lokal kultur utvecklas just för att stärka tillhörigheten över en lång rad olika typer av gränser oavsett om det är religion, kultur, nationella språk, myntenhet, eller något annat. Åland säger sig vilja utveckla ramlagen, kanske mot en hägrande självständighet långt borta. Samtidigt som Åland genom Finland är en del av EU kritiserar man ständigt Finland och finskan utan att för den skull ta något ansvar för de svensktalandes situation och möjligheter i Finland. Om Åland genom ramlagen kunde få egen behörighet för hembygdsrätten kunde man koppla loss från Finland i den frågan och enbart kräva medborgarskap i EU.
Språkfrågan var en gång av vikt men är idag en inflammerad hämsko för utvecklade relationer som dessutom går på tvärs mot EU’s intentiner om fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. För att hålla svenskan vid liv behöver man både goda relationer med det svenska i Sverige men även med det svenska i Finland och de svenska på andra håll i världen där vårt språk studeras, beforskas och används. Av det skälet är det viktigt att det finns både skolor och högre utbildning samt människor, företag och olika former av institutioner som behärskar svenska i Finland. Att därvid avvisa finskan är ett på sikt historiskt misstag och Åland kommer troligen att få krypa till korset i den frågan.
Schengen är å ena sidan till för att skydda EU-staternas och dess anslutna ickemedlemmars - t ex Norge och Island - gränser från fri passage av resenärer från andra länder. Alla EU-länder är inte med i Schengen, t ex Storbritannien som har egna strikta gränskontroller. Schengen säger bara att kontroller inte får göras vid de inre gränserna. Mycket omfattande kontroller av identiteten görs vid inresa med bil till Tyskland, men detta sker på tyskt territorium och inte på gränslinjen. Varje land inom EU bestämmer självt vilken typ av identitetshandlingar som krävs inom den egna nationens gränser. I Tyskland måste man ha pass eller nationellt identitetskort. I Tyskland görs mycket omfattande tullkontroller inom landet. Sverige är på väg i samma riktning speciellt vad gäller resenärer som kommer söder ifrån med icke vit hudfärg samt vad gäller resenärer som kommer från Holland.
Det som det en gång fanns goda skäl för att införa finns det idag goda skäl för att avskaffa. Skatteundantaget medför å ena sidan tax free försäljning ombord på de fartyg som angör Åland, fäller ned klaffen, och bidrar därmed till intäkterna för lokalanställda, rederierna och dess flaggstater. Baksidan är en tullgräns som försvårar handeln med ökad administration och förlängda ledtider. Detta kostar för Åland och dess handelspartners.
Rätten att bestämma om punktskatter och moms även på Åland tillhör Finland. Höga punktskatter är ett skäl till att ålänningarna vill ha skatteundantaget för att kunna sälja tax free varor på färjorna. Mellan t ex Sverige och Polen, Sverige och Tyskland, Sverige och Danmark, Danmark och Tyskland, finns ombordbutiker som säljer alkoholhaltiga drycker av olika slag, tobaksvaror, konfektyr, modeprodukter, osv, till visavi land lägre priser. Det kan de göra för att de punktskatter man betalar i flaggstaterna är låga i jämförelse med Sverige och Finland. Om Åland via Ramlagen kan få hem rätten att bestämma om punktskatter och moms kan man slopa skatteundantaget och få egen kontroll över försäljningen ombord. Fick man också hem rätten att bestämma över arbetsrätten, och därmed även kunna stifta åländska fackförbund, kunde man locka hem åländska fartyg från andra flaggstater utan att komma i konflikt med de finska fackförbunden inom området. En slopad tullgräns i kombination med näthandel och snabba samt billiga inom- och utomeuropeiska transporter skulle kunna skapa förutsättningar för en utvidgad tillverkning och handel på Åland. Att verka lokalt och handla globalt borde därvid vara ett mål. Posten Åland är idag ett hinder för detta liksom tullgränsen.
Inom den Europeiska Unionen blir det lokala och regionala allt viktigare på nationalstaternas bekostnad. Lokala språk tas upp igen och lokal kultur utvecklas just för att stärka tillhörigheten över en lång rad olika typer av gränser oavsett om det är religion, kultur, nationella språk, myntenhet, eller något annat. Åland säger sig vilja utveckla ramlagen, kanske mot en hägrande självständighet långt borta. Samtidigt som Åland genom Finland är en del av EU kritiserar man ständigt Finland och finskan utan att för den skull ta något ansvar för de svensktalandes situation och möjligheter i Finland. Om Åland genom ramlagen kunde få egen behörighet för hembygdsrätten kunde man koppla loss från Finland i den frågan och enbart kräva medborgarskap i EU.
Språkfrågan var en gång av vikt men är idag en inflammerad hämsko för utvecklade relationer som dessutom går på tvärs mot EU’s intentiner om fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. För att hålla svenskan vid liv behöver man både goda relationer med det svenska i Sverige men även med det svenska i Finland och de svenska på andra håll i världen där vårt språk studeras, beforskas och används. Av det skälet är det viktigt att det finns både skolor och högre utbildning samt människor, företag och olika former av institutioner som behärskar svenska i Finland. Att därvid avvisa finskan är ett på sikt historiskt misstag och Åland kommer troligen att få krypa till korset i den frågan.
Schengen är å ena sidan till för att skydda EU-staternas och dess anslutna ickemedlemmars - t ex Norge och Island - gränser från fri passage av resenärer från andra länder. Alla EU-länder är inte med i Schengen, t ex Storbritannien som har egna strikta gränskontroller. Schengen säger bara att kontroller inte får göras vid de inre gränserna. Mycket omfattande kontroller av identiteten görs vid inresa med bil till Tyskland, men detta sker på tyskt territorium och inte på gränslinjen. Varje land inom EU bestämmer självt vilken typ av identitetshandlingar som krävs inom den egna nationens gränser. I Tyskland måste man ha pass eller nationellt identitetskort. I Tyskland görs mycket omfattande tullkontroller inom landet. Sverige är på väg i samma riktning speciellt vad gäller resenärer som kommer söder ifrån med icke vit hudfärg samt vad gäller resenärer som kommer från Holland.
Tomas Lindmark (59), organisationssociolog boksamlaren@swipnet.se I dag från Bryssel
17.07.2012 13:38
Läsarbetyg: 1,04
Enspråkigheten, skatteundantaget, Posten, finskt medborgarskap som krav för hembygdsrätt och storleken på sjöfartsklustrets balansomslutning i den totala ekonomin, var viktiga byggstenar men är idag hinder för en fortsatt utveckling av både näringslivet, självstyrelsen och ramlagen. Alla slags skatter är av vikt för det offentligas inkomster. Vad kostar varje procents bortfall av momsen? Hur kan en sådan sänkning kompenseras? Hur kan en skatteväxling ske, och till vad? Konsumtionsskatt?
Om Åland får en ökad självständighet med ramlagen, i riktning mot självständighet - ovisst om och när, kan då EU acceptera en medlem som är motvals? EU-projektet handlar ju om fri rörlighet för varor, tjänster och kapital men även av människor inom unionens gränser. Hur kan Lagtinget och Landskapsregeringen bidra till att dessa rörligheter underlättas?
Mitt betyg på kommentaren
1
Dålig 2 3 4 5
Mycket bra
Visas först efter två satta betyg