Många frågetecken kring CKP:s metoder

Nytt hus åt Polisen i Mariehamn?

Är det inte rimligt att polisens hus i Mariehamn har en sådan storlek, omfattning och sådana faciliteter att misstänka individer på Åland, som sedermera häktas, kan hållas häktade i landskapet och inte skickas iväg till Åbo? Närheten till anhöriga, försvarare, lokal utredningspersonal, åklagare, domstol och språk talar för det.


Barnperspektivet och FN's regler om barns rättigheter?

I västvärlden är samhällets minsta beståndsdel individen. När denne ingår i grupp är det som regel i någon form av kärnfamilj med mamma, pappa och barn, även om denna grupptyp numera kan se ut på många olika sätt. Det gör att de olika individerna i familjegruppen bara har ett litet antal andra personer som de är verkligt förtrogna med. Försvinner en eller flera av dem det blir det en stor förlust och ett avgörande brott i verklighet som kan vålla individuella skador på sikt.

I Thailand gäller fortfarande storfamiljen med en stor inre grupp och en yttre ännu större grupp av människor. Det innebär för den enskilde individen att den har ett mycket stort antal andra individer som den är nära förtrogen med. Försvinner en eller flera individer ur gruppen tas deras roller automatiskt över av andra. Individen lämnas på så sätt inte ensam, blir inte lämnad i sticket. I det aktuella fallet vistas barnen hos släktingar. Är FN's barnkonvention verkligen tillämplig när det gäller människor som kommer från länder utanför Europa men som bor och arbetar inom Europa?


Arbetstid kontra arbetad tid?

För anställd personal med kollektivavtal, dvs arbetare och lägre tjänstemän, gäller en lagreglerad arbetstid samt en lagreglerad övertid som dessutom är befästa i kollektivavtal. Allt fler högre tjänstemän, arbetsledare och chefer har sådana avtal att de får en något högre lön än normalt mot att de faktiskt sköter jobbet, dvs de har avtalat bort både arbetstidsregleringen och rätten till övertidsersättning. Egenföretagare med eget företag räknas inte som anställda trots att de är anställda av sitt företag. Det gör att det inte finns några arbetstidsregleringar alls för denna grupp. En företagsägare kan utan yttre kontroll arbeta 100 timmar i veckan medan en löntagares arbetstid begränsas av kollektivavtalet och arbetstidslagen. Är detta en rimlig avvägning? Vad händer i det fallet att en arbetstagare blir delägare och eller bedriver sitt arbete hos en och samma arbetsgivare i form av ett eget företag där denne är anställd?


Skall individ eller hushåll vara samhällets minsta enhet vid försörjning och beskattning?

I Nordeuropa gäller att individen är den minsta enheten som beskattas i samhället. Detta motiveras ofta av att det är individen som genom sina egna inkomster skall svara för sina egna kostnader i samhället. På denna princip baserar sig också socialförsäkringarna. Är det rimligt i ett allt mer internationaliserat samhälle?

I Thailand bidrar alla inom en familj, oavsett ålder, efter förmåga med olika slag av arbetsinsatser för att klara av familjen försörjning. Allt arbete ersätts inte med lön utan är en del av förutsättningarna för att få tillgång till bostad, mat, omvårdnad och tillsyn, dvs sitt dagliga uppehälle. Den här principen har vi uppe i norr för länge sedan lämnat bakom oss men borde vi inte fundera över om principen i en ny form borde införas igen, bl a för att klara välfärden?

Tomas Lindmark (59), organisationssociolog boksamlaren@swipnet.se Idag från Bryssel

17.06.2012 13:27