Ett tjugotal företrädare för olika åländska bolag hörsammade branschorganisationen Ålands näringslivs inbjudan till ett möte med elbolagen om ödriften. Posten Åland var där. Colorant Chromatics likaså. Företrädare för Optinova, Fifax och Dahlmans kom också. Och kritiken mot hur elbolagen skött ödriftsperioden var inte nådig.
Det räcker, hävdade de, med ett elavbrott på några sekunder för att all produktion ska avstanna. Maskiner, kanske mitt i en produktionscykel, stannar. Datorer och belysning slocknar. Alla rutiner avbryts. Allt måste startas om, och det kostar.
– Företagen tar elförsörjningen för given, och den här perioden av ödrift har fått flera av dem att börja fundera kring sina planerade nyinvesteringar, inledde Ålands näringslivs vd Anders Ekström mötet i Alandica.
Facit visar att strömmen gick vid fem olika tillfällen. Det första kom redan en timme in i ödriften, när ett träd föll över en ledning i Jomala.
Klarade inte svängningarna
– Sådant går det inte att gardera sig mot. Men elnätet som helhet klarade inte de svängningar som ledningsbrottet innebar, och så gick strömmen, förklarade Kraftnät Ålands vd, Jan Kahlroth.
Flera näringslivsföreträdare, bland andra Trygve Eriksson, ifrågasatte det kloka i att utan att ha informerat någon om de faktiska riskerna satte igång med ödriften en vanlig måndag i november. Med längre förvarning hade industrin kunnat planera in elintensiva arbetsmoment till en annan vecka. Och varför inte planera in avbrotten till sommarmånaderna när elbehovet är avsevärt mindre?
– Vi tänkte att vi skulle få en hel arbetsvecka för våra entreprenörer som var här och jobbade. Och för att passa in i schemat måste de här åtgärderna utföras nu. De var ursprungligen planerade till oktober, men har skjutits fram. Och när vi har haft ödriftsperioder tidigare har ingenting hänt, sade Jan Kahlroth.
Den bristfälliga informationen var något många retat sig på. Näringslivet fick ingen annan förvarning än den rapportering som skett i media, och när avbrotten väl kom fick de ingen information om vad som hände. Det gjorde det omöjligt att planera verksamheten.
”Vi har varit dåliga”
– Där måste jag säga att vi har varit dåliga. Vi informerade massmedia till en del, men när det började köra ihop sig var vi dåliga på att informera. Vi hade sagt att distributionsföretagen skulle informera sina kunder, men det fungerade inte, sade Jan Kahlroth.
Nu har man sjösatt en kommunikationsplan, där Kraftnät Åland tydligare ska informera sina distributörer, som sedan i sin tur ska informera kunderna.
Kraftnät Åland har tidigare antytt att bristen på reservkraft beror på beslut från landskapsregeringen. Men infrastrukturminister Veronica Thörnroos kunde inte lova några åtgärder under mötet.
– Vi har en reservkraft som fungerat hyggligt under alla år, men nu blev det för mycket. Men vi måste titta på sannolikheten för att det här ska hända igen. Att bara köpa in ny reservkraft hjälper kanske inte, sade hon på mötet.
Inte på jämnt
Slutligen diskuterades Finlandskabeln. Tanken med det arbete som nu utförs inför installationen i november nästa år är att Finlandskabeln ska vara en backup till Sverigekabeln. Elen är billigare i Sverige, och kabeln österut blir Ålands huvudanslutning även i framtiden. Skulle strömmen gå på svenska sidan måste elnätet kopplas om till Finlandskabeln, och det innebär ett kortare strömavbrott. Alternativet är att låta spänningen ligga på från Finland hela tiden, men det skulle kosta en miljon om året.
Det är något Ålandstidningen rapporterat om tidigare, men det kom som en nyhet för flera av näringslivsrepresentanterna på mötet.
– Jag har inte diskuterat det här med resten av regeringen, men min inställning är att spänningen ska ligga på hela tiden. Det måste kunna få kosta, sade Veronica Thörnroos.
Många frågor rörde också den havererade dieselgeneratorn, men de besvarades inte eftersom Mariehamns energis vd Henning Lindström valde att inte komma till mötet.

Fredrik Granlund