De åländska vindkraftsaktörerna är mer eller mindre färdiga att sätta spaden i jorden, så fort det är 100 procent säkert att Åland ingår i det finländska stödsystemet med inmatningstariffer.
– De stora penseldragen är klara sedan länge. Nu får vi damma av de gamla siffrorna och göra nya upphandlingar. Vi har inte velat efterfråga prover från tillverkare utan att vara säkra på att det blir något stöd, säger Allwinds vd Henrik Lindqvist.
16 vindkraftverk
Det som ska upphandlas är uppförandet av sammanlagt 16 vindkraftverk om vardera tre megawatt i tre olika vindkraftsparker.
Ålands elandelslag planerar att uppföra sex vindkraftverk i projektet ”Stenarna” på öar i Hammarland.  Ålands vindkraft Ab, Ålands vindenergi andelslag och Leovind Ab planerar att uppföra sex vindkraftverk i projektet ”Långnabba I” i Eckerö. I det närliggande projektet ”Långnabba II”, där fyra vindkraftverk planeras, deltar utöver nämnda aktörer även Ålands elandelslag. Allwind, som ägs av Ålands vindkraft Ab, Ålands vindenergi andelslag och Leovind Ab, sköter drift och underhåll av vindkraftverken.
Huvudorsaken till att just 16 nya vindkraftverk om totalt 46 megawatt planeras är att anslutningspunkten i Tellhom har en maxkapacitet på 50 megawatt. I synnerhet under blåsiga vår-, sommar- och höstdagar kommer lejonparten av energin som produceras att gå på export.
Tidigast till hösten
Henrik Lindqvist säger att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring när uppförandet av vindkraftsparkerna kan inledas.
– Vi måste bland annat få ett besked från Energimarknadsverket i Helsingfors om att vi ingår i systemet med inmatningstariffer. Men jag vet inte om vi kan ansöka om ett sådant redan i dag, eller om vi måste vänta på att den nya lagen är notifierad.
Hur länge det tar att notifiera EU är svårbedömt. Sensommaren är en mycket optimistisk gissning.
– Jag är nöjd om notifieringen är klar sex månader efter att lagen är stiftad, säger infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C).
– I den bästa av världar är notifieringen färdig till sensommaren. Då skulle vi kunna påbörja byggnation ute på ”Långnabba I” till hösten och resa det första vindkraftverket om ett år. Eftersom ”Stenarna” uppförs på öar kan man egentligen bygga där endast under sommaren, säger Henrik Lindqvist.
Måste amortera
För de vindkraftverk som är på kommande innebär ingåendet i det finländska stödsystemet ekonomisk trygghet under tolv år.
– Och det är klart att det hjälper bolagen som äger den befintliga vindkraften. Samtidigt ska man komma ihåg att det under tolvårsperioden gäller att betala tillbaka alla pengar som man lånar för uppförandet. Med dagens elpris är det inte möjligt att producera vindkraft utan stöd och samtidigt betala ränta på lån, säger Henrik Lindqvist.
När samtliga planerade 16 vindkraftverk har uppförts räknar Henrik Lindqvist med att den åländska vindkraften producerar mellan 70 och 75 procent av den energi som förbrukas i landskapet.
 

Rungande ja till vindkraftstöd i riksdagens ekonomiutskott
Riksdagens ekonomiutskott röstade i går för att stöda tre åländska vindkraftprojekt med 60 miljoner euro under åren 2016-2028.
Nästa vecka fattar riksdagen det slutliga beslutet.
12 av ekonomiutskottets 15 ledamöter röstade för den finländska regeringens proposition som flyttar 60 miljoner euro från Helsingfors till framtida åländska vindkraftsprojekt mellan åren 2016 och 2028. Sannfinländarnas två utskottsledamöter röstade emot förslaget och Vänsterförbundets ledamot lade ned sin röst.
I och med den tydliga majoriteten i utskottet – som speglar riksdagens sammansättning – talar det mesta för att lagen om produktionsstöd för el blir verklighet nästa vecka.
Infrastrukturminister Veronica Thörnroos (C) är lättad efter torsdagens utskottsbesked.
– Jag skulle säga att det är 99 procents sannolikhet att riksdagen röstar på samma sätt som ekonomiutskottet.
Var utfallet väntat?
– Nja, jag var tidigare på hörande till utskottet och var inte helt tillfreds med situationen. Jag fick intrycket att många var negativa. Det allmänna ekonomiska läget och det faktum att vi närmar oss ett val gjorde att detta inte var någon självklarhet.
Garanterar riksdagens stiftande av lagen den åländska vindkraftens fortlevnad?
– Det här är vad man har ansett vara en rimlig stödnivå för de kommande tolv åren. Man kan i alla fall konstatera att det är få branscher förunnat att få stöd i den här storleken.
78 miljoner euro
Om riksdagen klubbar lagen inkommande vecka kommer åtminstone tre åländska vindkraftsprojekt att få dela på sammanlagt 78 miljoner euro under tolvårsperioden: 60 från Helsingfors och 18 från landskapsregeringen.
Riksdagspolitikernas största incitament för att stöda landskapets vindkraftsproduktion är den nationella målsättningen att 38 procent av Finlands energiförbrukning år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor. Enligt samma målsättning ska sex procent av nämnda 38 procent komma från vindkraft.
Systemet med inmatningstariffer garanterar energiproducenten ett visst minimipris oberoende av marknadspriset. Det är framför allt de åländska projekten ”Långnabba I” och ”Långnabba II” på Södra udden i Eckerö samt ”Stenarna” på några öar i Hammarland som kommer ifråga för stöden.
De 16 nya vindkraftverken får en kapacitet på totalt 46 megawatt. Den befintliga åländska vindkraften har i dag en kapacitet på 20 megawatt.
 

Robert Vickström