Tidningen Dagens Industri skriver om prognosen från Nordea Markets. Den norska laxindustrin står inför sin största volymökning sedan 2011 och uppgången ”träffar marknader med fallande efterfrågan”.Enligt prognosmakarna påminner dagens läge om situationen 2011. Då föll laxpriserna med 44 procent.Åländska fiskodlare, som i huvudsak odlar regnbåge, känner givetvis av konkurrensen från den norska laxen.
Med en nypa saltMen just den här prognosen tycks inte förorsaka någon större oro i leden.– Det brukar vara i stort sett samma visa varje höst och dylika prognoser ska man ta med en nypa salt. Men visst – priset på den norska laxen har varit skyhögt så det är inte överraskande om priserna sjunker, säger Olof Karlsson, vd vid Ålands fiskförädling på Föglö.Karl-Johan Henriksson, vd för Brändö lax, vågar sig inte på några tvärsäkra kommentarer.– Det är omöjligt att säga hur det blir. Vi är vana vid att priserna sjunker på hösten. Då slaktas mest fisk eftersom det innebär en viss risk att låta den övervintra, och ett ökat utbud leder alltid till lägre priser, säger han.
Framhåller inhemsktOlof Karlsson säger att man konkurrerar med en annan produkt.– Vi säljer inhemsk regnbåge och jobbar ständigt på att inte sammankopplas med den norska laxen. Det finns kundgrupper som tycker att det är viktigt att köpa inhemskt producerat livsmedel, säger han.Karl-Johan Henriksson säger att man hittills har kunnat konkurrera med den norska laxen.– Jag hoppas och tror att vi kan göra det i framtiden också. Just nu kan vi inte göra så mycket annat än att fortsätta som hittills – att försöka få fram fisk av hög kvalitet.
Hygglig prisnivåFörra året nåddes en smärtgräns vad priset för regnbåge beträffar enligt Karl-Johan Henriksson – 3 euro per kg.– Men hittills i år har priset varit hyggligt, säger han.Det samma säger Olof Karlsson.– Nivån har varit okej men det är klart att man alltid vill ha mer, säger han.Rosita Broström, verksamhetsledare vid Ålands fiskodlarförening, säger att priset just nu legat kring 5 euro per kilo. – Det spekuleras alltid mycket kring priserna. Det är klart att priset på den norska laxen påverkar prissättningen på odlad regnbåge men det är inte heller så enkelt att priserna alltid går hand i hand. De beror också på vilka avtal våra fiskodlare har med sina uppköpare, säger hon.Kortare transporterRosita Broström framhåller samma sak som odlarna på fältet:– Vi kan inte göra så mycket åt vad den norska laxindustrin gör och hur mycket man eventuellt ökar sina volymer. Vi kan i stället se till att vi får fram bra produkter till bra pris. Vår fisk är betydligt färskare när den når konsumenterna i Finland än den norska laxen är. Vi har heller inga problem med laxlusen som man har i Norge, säger hon.Åland har i dag en handfull fiskodlarföretag. I fjol producerade de 5.300 ton regnbåge och 200 ton sik. Mängden har hållits på i stort sett samma nivå under de senaste åren.
På finländskt vattenMed dagens miljölagstiftning går det inte att utvidga havsbaserade odlingar på åländskt vatten. Kvoten är fylld.Bland annat Brändö lax, som har 20 anställda på årsbasis, har därför utvidgat sin verksamhet med odlingskassar utanför Åland.– Utan utveckling stagnerar verksamheter. Vi spanar därför hela tiden efter lämpliga platser för utökad odling. De ska ju helst ligga rimligt nära vår kärnverksamhet i Åvo. De kassar vid nu har på finländskt vatten ligger tolv sjömil eller cirka en och en halv timmes båtresa från oss, säger Karl-Johan Henriksson.
Hoppas på den nya vattenlagenRosita Broström säger att föreningen noga följer med revideringen av vattenlagen för Åland.Hoppas ni att den ger möjlighet till ökad fiskodling inom Ålands gränser?– Landskapsregeringen har sagt att näringsidkare på Åland inte ska ha några nackdelar utan att regelverket ska överensstämma med kringliggande länders. Samma möjligheter borde därmed gälla för fiskodlare på Åland som för fiskodlare i Finland, säger hon.Fiskodlingen har genom åren varit hårt kritiserad för sina utsläpp och sin negativa påverkan på vattenmiljön.– Mycket har förbättrats, bland annat foderhanteringen. Betydligt mindre går till spillo. Sist och slutligen är det en politisk fråga. Vad ska vi satsa på? Vill vi ha produktion av fisk som är ett bra livsmedel?Karl-Johan Henriksson i Brändö är optimistisk.–Jag tror på framtiden. Det ser ljusare ut för fiskodlingen än för lantbruket i övrigt, säger han.
Helena Forsgård