Kai Söderlund menar att om man börjar justerar i den ena ändan så måste man också justera i den andra.
– Det blir en orimlig diskussion om man ska beakta alla olika aspekter för varje kund. Stadens avgifter för vatten- och avloppstjänster baserar sig på en full kostnadstäckning och vi har satt samma taxa för alla eftersom produktionskostnaden är lika stor. Det finns inte utrymme att börja justera något i budgeten.
Kai Söderlund berättar också att många privatpersoner hör av sig. Avloppsvattnet debiteras enligt samma mängd som det vatten som skickas till hushållen.
– Så det är många som hör av sig och menar att de bör få avdrag på avloppsavgiften eftersom allt vatten de använder inte går tillbaka ner i avloppet. Men där har vi haft samma linje. Vi gör inga justeringar i taxorna.
Om man däremot kan bevisa att mycket vatten försvinner kan man få avdrag.
– Om man installerar en mätare som kan visa på att mindre vatten kommer ut än vad som kommer in har man rätt till att göra avdrag.
Har man i stället extra smutsigt vatten så påförs man en tilläggsavgift. En sådan avgift betalar till exempel Dahlmans och andra abonnenter med förhöjda halter av näringsämnen i avloppsvattnet.
Självbärande
I vattentjänstelagen från 1979 finns en självkostnadsprincip inskriven. Det innebär att kommunernas samlade intäkter från vatten- och avloppsverksamheten inte får överstiga kostnaderna.
När Ålands vatten säljer vattnet till kommunerna är det för cirka en euro per kubikmeter. Men innan vattnet når de åländska kranarna har det alltså kostat 2.12 euro per kubikmeter.
– Det kostar pengar att underhålla ledningssystem och ha personal. Priset är uträknat efter principen att det ska komma in lika mycket pengar som det går ut, säger Jouni Huhtala från stadens VA-verk.
Han berättar också att staden spiller nästan 500.000 liter vatten årligen på grund av dåliga ledningar.
– Det är också en sak som kostar. Ungefär 20 procent av det vatten som rinner genom våra ledningar försvinner. Det är lite för mycket. Hade vi legat omkring 15 procent hade jag varit nöjd eftersom det är bättre än medeltalet i både Sverige och Finland.
Orimligt att jämföra
Ålands vatten producerar och levererar vatten till cirka 75 procent av Ålands befolkning. Att medelvattenpriset är högre på Åland än i Finland och Sverige har enligt vd Christian Nordas en förklaring.
– Den stora förklaringen är att stora samhällen har möjlighet att ha billigare vatten än små. Dessutom har man i Sverige och Finland bättre möjligheter att ta upp grundvatten från åsar. Det vattnet behöver inte renas lika mycket och är således billigare att få ut i ledningarna.
Christian Nordas säger också att priserna i Sverige varierar väldigt mycket. Precis som på Åland är det kommunerna som själva sätter vattentaxan.
– Priserna mellan vissa kommuner i Sverige kan skilja med nästan 1000 procent. Det beror helt på vilka förutsättningar kommunen har. Så att vattenpriserna skulle vara extra höga här stämmer inte.
Kevin Eriksson