Bolagsmännen i ett öppet bolag ansvarar var och en för bolagets förpliktelser på samma sätt som de ansvarar för sina egna skulder. Det är lagregeln som civilprocessen mot den för grov förskingring dömda bokförarens kollega kretsar kring. I tisdags avslutades rättegången mellan de tre företagen – som tillsammans förlorade närmare 700.000 euro i den så kallade förskingringshärvan – och bokförarens kollega i Ålands tingsrätt. Företagen hoppas där bevisa att även hon ska betala skadeståndet.
Vicehäradshövding Andreas Carlsson företräder Mattssons isolering Ab, varifrån bokföraren förskingrade omkring 80.000 euro. Han säger att frågan som tingsrätten har att ta ställning till är enkel.
– Bolagsmännen i ett öppet bolag har ett solidariskt och personligt betalningsansvar, och här är fråga om skadestånd i avtalsförhållande.
Han menar att det är bevisat att det muntligt ingångna uppdragsavtalet i fråga gällde mellan det öppna bolaget och hans klient, och alltså inte mellan klienten och bokföraren.
– Det är bokföringsbolaget, och inte bokföraren, som har fakturerat Mattssons isolering varje månad.
Advokat Jorunn Skogberg företräder Erik Rustner tandläkare Ab, varifrån bokföraren förskingrade en kvarts miljon euro. Hon säger att det inte har framkommit någonting som talar för att bokföringsbolaget inte ska behandlas som vad det är – ett öppet bolag.
– De två bolagsmännen har samrådit, delat vinsten lika, ingått avtal och upptagit lån i det öppna bolagets namn.
Hon säger att förskingringen därtill har skett i bolagets sfär, eftersom den dömda bokföraren i förskingringen använde lösenord och licenser som användes i bokföringsverksamheten.
– Kollegan såg bokföraren spela om pengar på en jobbdator, och följde med henne på en spelresa till Las Vegas. Hon har bland annat därför haft stor anledning att kontrollera att bokföraren verkligen fullgjorde sina åtaganden i bolaget.
Valde bort säkerhetsåtgärder
Matkreatören i Mariehamn Ab:s företrädare, advokat Johnny Bäck, säger att bokföraren och hennes kollega medvetet valde bort säkerhetsåtgärder som kunde ha förhindrat den stora förskingringen.
– De har medvetet valt bort rutiner och försäkringar. I ett öppet bolag gäller ”en för alla, alla för en”, även när skada inträffar.
Han säger att bokförarens kollega nu försöker bolla över ansvaret för bolagets bristande rutiner på kunderna.
– Genom förhör med en bokförare vid Företagsbyrån har vi bevisat att det finns sätt att förhindra bland annat förskingring.
Ett klientmedelskonto
Samtliga tre kärandeombud hänvisar i sina slutpläderingar till ett fall som avgjordes av Högsta domstolen 1987. Även i det fallet hade en delägare i ett bolag med personligt och solidariskt betalningsansvar bland delägarna förskingrat pengar. Bolaget var en advokatbyrå och medlen hade förskingrats från ett så kallat klientmedelskonto.
De drabbade företagens representanter menar att prejudikatet visar att det solidariska och personliga betalningsansvaret för bolagets skulder gäller även vid en delägares uppsåtliga brott.
Men den stämda kollegans ombud, advokat Lena Laitinen, säger att rättsfallet inte ger någon vägledning, eftersom det gäller advokatverksamhet.
– Sådan verksamhet bedöms strängare än annan verksamhet. Alla delägare i en advokatbyrå har ett gemensamt ansvar för att klientmedelskontot bevakas minutiöst. Men nu gäller det inte något klientmedelskonto, och min klient har inte haft någon möjlighet att skapa sig en uppfattning om de konton som pengarna har förskingrats från, säger Lena Laitinen.
Gäller inte vid uppsåtligt brott
Enligt henne ingick de tre aktuella företagen avtal om bokföringstjänster med den dömda bokföraren, och inte med det öppna bolag som hon var bolagsman i. Och även om det öppna bolaget var avtalspart, saknade kollegan möjlighet att försäkra sig mot eller förhindra bokförarens brott. Några höga krav på rutiner för att förhindra förskingring kan enligt Lena Laitinen inte ställas på små bokföringsbyråer.
– Vill man som kund ha en större trygghet kan man betala mer för det och då gå till en större aktör.
Hon säger att hennes klient i själva verket var den av förskingringshärvans parter som hade minst möjlighet att inse vad som pågick.
– Om min klient anses skadeståndsskyldig ska skadeståndet därför jämkas till noll euro. Lagens bokstav ska inte leda till ett drakoniskt resultat. Det är mycket viktigt att tingsrätten i det här fallet kommer fram till ett materiellt och moraliskt riktigt avgörande.
Tingsdomare Irina Wikström meddelade under tisdagens rättegång att tingsrätten behöver längre tid än vanligt för överläggningar i det här målet. Domen meddelas därmed den 6 november.

Robert Vickström