Regeringen har fullt upp med att beskriva hur förträfflig den nya kommunkartan blir för administration och förvaltning. Plånboksfrågorna för vanligt folk berörs dock nästan inte alls.

Kommentarer

Det fanns en gång ett

Det fanns en gång ett välmående ”företag” på Åland med en omsättning på en halv miljard euro. Vid en första anblick såg att bra ut, likviditeten var föredömlig. Men bakom denna fasad fanns mörka moln, soliditeten sjunker och prognoserna pekar brant nedåt. Företagets ledning har insett att något måste göras och det måste göras nu. Därför planerar de för ett stålbad där alla utgifter och inkomster skall anlyseras. En dag i korridoren stoppade Pelle företagets VD i korridoren och frågade hoppfullt. Nu när kostnaderna beräknas sjunka så finns det väl utrymme för en väl tilltagen löneförhöjning? Pelle jobbar på HR men har ett stort intresse för ekonomiska frågor och en självbild av att han dessutom är väldigt duktig inom ämnet. Företagets VD förklarade för Pelle att det tar många många år innan effekterna av detta program syns. Dessutom kommer det att kosta mer än det sparar i början. Då sade Pelle, varför lånar vi inte? Företagets VD förklarade för Pelle att lån innebär dyra att företaget måste betala dyra räntor i framtiden vilket bara försämrar läget. Nu började Pelle bli irriterad.

Han fräste, vi är mitt i en

Han fräste, vi är mitt i en lågkonjunktur men alla vet att efter en lågkonjunktur kommer en högkonjunktur. Detta hade Pelle lärt sig på Julle och där hade de kommit fram till att det snart vänder. Företagets VD förklarade att visst, även vi påverkas av konjunkturen men våra problem är inte cykliska utan strukturella. Försäljningen på vår största marknad, Finland, har sjunkit katastrofalt och våra tidigare sammarbetspartner på den marknaden har avgått, gått över till andra branscher eller tvingats några pinnar ner på stegen. De fina intäkterna vi fick från den finska marknaden återkommer nog aldrig. Pelle visade klart att han inte förstod. Då drog VD:n en klassisk liknelse. Pelle vi måste rätta våra kostnader efter våra intäkter. Vi har en för stor motor för våra behov. Visst man åker mycket bekvämare med en stor motor än med en liten motor som får gå på högvarv, men en stor motor kostar mycket pengar. Vi byter nu motor till en mindre billigare motor men som är hårt trimmad. Den har sämre drag men högre toppfart. Vad är bättre frågar han Pelle. Pelle som är motorintresserad svarat att man inte kan uttala sig om detta, det beror på omständigheterna och de kan vara lika bra. Företaget

Om detta inte fungerar får vi

Om detta inte fungerar får vi köpa en ännu billigare otrimmad motor utan både drag och toppfart, tro mig det vill ingen. Nu var Pelle riktigt arg. VD.n pratar motorer när Pelle snackar pengar i börsen. Han nästan ropar, se på bokslutet. Företagets VD förklarade tålmodigt. Bokslutet belyser bara situationen förra året, ensamt säger det inget om framtiden. Du måste även läsa ledningens översikt, revisionsberättelsen, omvärdesanalysen, jämföra de tio senaste boksluten för att få en uppfattning om läget. Skitsnack tänkte Pelle, sådant där säger de aldrig i DI som han från och till läser. Företagets VD bad Pelle att gå hem och studera hela företaget på nytt och så kan de diskutera saken på nytt. Pelle skrek rakt ut, varför skulle vi gå med på ett stålbad om vi inte får mer pengar i börsen? Nu hade företagets VD fått nog och sade hej då Pelle. Nu var Pelle så arg att han skakade. Men så fick han en brilliant ide, han kunde fortfarande övertyga företagets ledning att detta stålbad måste innebära mer pengar i plånboken. Alla vet ju om kostnaderna sjunker så måste det finnas pengar över till annat. Till och med alla på Julle förstår det.

En utmärkt ledare, med mycket

En utmärkt ledare, med mycket relevanta frågor och kommentarer! Tyvärr tror jag inte regeringen bryr sig om det här som kallas för ekonomi och förankring i verkligheten. I så fall hade allmänheten för länge sedan blivit informerad om vad som behöver göras för att få den offentliga ekonomin i balans och hur nästa steg ska se ut för att klara av framtidens ekonomiska utmaningar som från början sades vara orsaken till reformbehovet.

Om Landskapsregeringen ändå

Om Landskapsregeringen ändå hade nån'ting som åtminstone lite påminde om Niklas Lampis förmåga att begrunda relevanta aspekter angående allas vårt åländska samhälles framtid – då vore nog Findus-syndromet helt och hållet onödigt ... som den rudimentära företeelsen faktiskt håller på att bli, tack och lov! Medvetet, eller inte – med hjälp av sin kännspaka ”ringa-, skriva- och springa-telefon”snudd på överträffar ”Findus” Niklas Lampis utomordentligt tydliga belysning av dessa tingens ordning. Med andra ord, frågan är om inte ”Findus” i sin indirekta belysning av först och främst fru ”kommunministerns” smått barnsliga grötmyndighet rent av överträffar Niklas Lampis beskrivning av den? Och vad bör man annat än tacka för det? .... PS Få se om ”Sesam-nyckeln” ger sig tillkänna också denna helg? DS

Sidor

Det är inte orimligt att kräva att bankjättar som Nordea tar ett större eget ansvar. Varför ska skattebetalarna ta notan för deras misstag?

Landskapets fastighetsverk får kritik för att man inte anmäler det misstänkta tjuvfisket vid Kastelholm. Någon skyldighet att anmäla det olovliga fisket har man däremot inte, även om man antagligen borde göra det.

Det finns ingen naturlag som säger att de dåliga alternativen i politik alltid vinner, i val efter val i Europa har människorna valt bort de dåliga alternativen och startat en motreaktion.

Det händer mycket spännande på Kökar, men den undermåliga skärgårdstrafiken till och från ön sätter sordin på utvecklingen.

Effektiviseringarna är som bortblåsta och har ersatts av en retorik där man pratar expansivt om de nya strukturerna.

Lantrådet sammanfattar på ett bra sätt den åländska synpunkten kring det som varit och hur man kan gå vidare.

Nu är tid att lyfta alla frågor, farhågor och förhoppningar om kommunreformen. Men det verkar vara svårt att engagera allmänheten. En orsak kan vara att landskapsregeringen inte tillräckligt tydligt har förklarat var effektiviseringarna egentligen ska ske.

Det ökade antalet havsörnar har blivit ett problem för ejdern, vilket innebär att det blivit viktigare än någonsin att intensifiera viltvården.

Den nya planen för trafiken i Mariehamn är inte speciellt ny i fråga om idéinnehåll. Den är en variation på temat få bort bilarna från stadskärnan som Mariehamn i decennier nu har anammat.

Det är sparkravet på fyra miljoner euro som hotar kommunernas ekonomi, inte det nya landskapsandelssystemet.

Den åländska framtidsdebatten skulle vinna på att gå utanför den snäva frågan om var några byråkratiska gränser ska dras.

Det finns ingen saklig grund för att placera regeringen Katrin Sjögren i samma fack som Nordiska motståndsrörelsen eller Antifascistisk aktion.

I dag tar Finland över ordförandeskapet i Arktiska rådet. En uppgift med stora utmaningar, speciellt sedan USA fått en öppet klimatförnekande president.

Fler ledare