För snart tre år sedan lanserade näringsministern Fredrik Karlström (MSÅ) och ÅCA:s vd Johannes Snellman visionen om kraftigt utökad mjölkproduktion. Åland skulle fram till 2020 få 1.000 fler kor som ska leverera 10 miljoner liter mer mjölk varje år.
Det här skulle bland annat åstadkommas genom att landskapet gick in med kapital i stora, moderna mjölkgårdar, vilket man också gjort.
Johannes Snellman sa också att ”möjligheten till att betala ett konkurrenskraftigt pris till bonden ökar om mängden mjölk ökar”. På så sätt stärks lönsamheten både för ÅCA och bolagets huvudägare, bönderna själva, vilket möjliggör ytterligare satsningar.
Som Ålandstidningen skrev i måndags ligger man enligt plan vad gäller produktionen. På två år har man ökat mjölkinvägningen med två miljoner liter, det vill säga en femtedel av den totala ökning man såg framför sig. Antalet kor har sedan visionen lanserades ökat med 250 stycken, också det helt enligt eller till och med bättre än plan.
En sak har däremot inte alls gått som man tänkt. Än så länge har den ökade produktionen inte gått hand i hand med bättre priser för bönderna. Tvärtom, priserna har haft en mycket svag utveckling de senaste åren och i dagsläget finns få saker som tyder på att trenden ska vända uppåt.
Så sent som för ett år sedan var tongångarna positiva. I sin översikt till bokslutet skrev Johannes Snellman att ÅCA tolkade de stigande internationella mjölkpriserna ”som en signal på ljusning i horisonten och att en förbättring av konjunkturen är förestående”. Snellman konstaterade att man visserligen hade det tufft i Sverige och missgynnades av den svaga kronan, men att ”förr eller senare kommer marknaden i Sverige att normaliseras och då hoppas vi att vår uthållighet ska bära frukt”.
Sedan Johannes Snellman skrev detta har den europeiska och nordiska marknaden hamnat i en svår kris med ett stort överutbud, mycket på grund av de ryska sanktionerna som infördes i augusti. Kronans försvagning har dessutom accelererat ytterligare, vilket missgynnar ÅCA:s export till Sverige.
Ovanpå detta har vi de försämrade stödvillkoren, i synnerhet när det gäller avbytarservicen, som ytterligare försämrar mjölkböndernas lönsamhet.
ÅCA och de åländska mjölkbönderna är just nu hårt pressade av den svaga konjunkturen, den hårda konkurrensen och ett överutbud som inte ser ut att mildras. Frågan är hur uthållig den åländska mejerisektorn är?
Många åländska bolag har så välfyllda kassakistor att de utan problem kan vänta ut vilken lågkonjunktur som helst. Dit hör inte ÅCA. Bolaget har på intet sätt välfyllda kassakistor. Samma sak med dess ägare, bönderna. Flera av dem har nyligen genomfört stora, lånefinansierade satsningar. De kan inte förväntas ta smällen om ÅCA hamnar i ekonomiska bekymmer.
Varken ÅCA eller mjölkbönderna kan styra över konjunkturen och internationella mjölkpriser. ÅCA har valt att satsa på expansion och produktutveckling, där man plockar in direktörer för Paf och turistdirektörer i styrelsen samt anlitar ”trendspanare” för att hänga med.
Det är modigt satsat och de flesta ålänningar kan gå i god för att vårt åländska smör och vår åländska mjölk håller mycket hög kvalitet. Och kanske det är nya och mer nischade produkter som är svaret när utbudet bara ökar, konkurrensen hårdnar och priserna pressas.
Det är bara att hoppas att satsningarna lyckas och att den åländska mejerisektorn lyckas vända lönsamhetstrenden. För det är en mycket viktig bransch för Åland.

Fredrik Rosenqvist