Effektiviseringarna är som bortblåsta och har ersatts av en retorik där man pratar expansivt om de nya strukturerna.

Kommentarer

Jadu nationalekonom Niklas,

Jadu nationalekonom Niklas, du talar som inte har förstånd. Att inte ens ta åt dig av vad Edvard J, doktor i nationalekonomi, skrev i Ålandstidningen tidigare är en skam. Dina lätta lösningar är just otroligt enkla. Finland och Sverige har genomfört stora skattereformer och är nu på eu nivå. Marginalnyttan av vidare reformer är avtagande. Tillväxt skapas ut i företagen nationalekonom Niklas och politikerna kan inte påverka mycket, ja inte ens Finlands bank i och penningmarknaden nu är globaliserad. Att öka köpkraften via skattelättnader för löntagarna fungerar inte för utslaget för varje löntagare blir så litet. Skall du förändra ngt via skatter måste det till stora reformer. Det är lite komiskt att du är så inkompetent i ekonomi och några grundläggande kurser på öppna Högskolan rekommenderas. Man kan alltid lära sig ngt nytt om viljan finns

Att just Du, Findus – en så

Att just Du, Findus – en så högvälboren betygsättare av kunskap i nationalekonomi – blir så utomordentligt frustrerad av kritik mot den tydligen smått gudomliga landskapsregeringen ... ja, ett visst mått av medkänsla väcker det onekligen. Uppiggande är däremot att Din formuleringsförmåga allt tydligare står i direkt relation till fru ”kommunministerns” tillkortakommanden angående hennes ”kommunreform”. Sammantaget blir man rent av påmind om en viss i dessa spalter sedan rätt länge saknad boksamlare och tillika ”organisationssociolog”.

Men nog måste man väl kunna

Men nog måste man väl kunna kräva att en ledarskribent som ofta tar upp ekonomiska aspekter i sina ledare åtminstone har grundläggande kunskaper i ekonomi. Niklas har ändå ett genomslag och folk i byarna tror på vad han säger. Det sista han kört fast i är att han att politikerna har någon större påverkan på tillväxt. Ja om en stor del av befolkningen är arbetslös så kan man via olika politiska åtgärder försöka minska arbetslösheten och därmed öka tillväxten. Även här är politikerna ganska chanslösa för många arbetslösa saknar utbildningen eller har fel utbildning, bor på orter där det inte finns arbetstillfällen osv. Politiken går mycket ut på att fördela kakan. De kan enbart styra intäkterna via skatter medan de har ett visst utrymme på kostnadssidan. Att ta upp UK, där London är ett av världens finansiella centrum och ett enormt draglok och påstå att UK nått sin framgång via en aggressiv tillväxtstrategi är rent av korkat. ekonomisk tillväxt är ett mått på hur snabbt ett lands produktion av varor och tjänster ökar. Det betyder att vi blir allt bättre på att utnyttja våra resurser och utveckla lösningar för människors behov och önskningar

Än en gång, ”Findus”, för att

Än en gång, ”Findus”, för att ”man”, citat: ”... nog måste man väl kunna kräva... ”, det vill säga, kräva någonting av någon överhuvudtaget – då vill det till att ”man” har åtminstone en aning om innebörden av det egna kravbehovet. Sensmoral, även för den som likt Dig så ymnigt strör omkring sig epitetet ”korkad” gäller ordspråket; ”man ska inte kasta sten i glashus”.

"Man skall använda rätt

"Man skall använda rätt benämning på en åsikt och om denna är korkat så ...", citat slut. Ja, där ser man vad en svårartad kommun-modifierings-frustration kan ställa till med också för en mästerligt bestyckad benämningsvirtuos. Till och med en sådan auktoritet i vånda kan med all önskvärd tydlighet hemfalla till att benämna en åsikt som varande ”korkat” – och därmed jämt, liksom ... väl?

Så när man hör mainstream

Så när man hör mainstream förståsigpåare tala om tillväxt och BNP kan man lika gärna vända dövörat till. Antingen ljuger de rakt ut eller så vet de helt enkelt inte vad de talar om. Om talaren är politiker eller byråkrat eller Ålandstidningens ledarskribent så är det regel både ock.

Vilka faktorer påverkar

Vilka faktorer påverkar tillväxten? Det första man ska titta på är produktionskapaciteten. Nästa mått är bytesbalansomslutningen, det vill säga det totala värdet av exporten och importen. Tredje måttet är de privata företagens vinster. Fjärde måttet är investeringar i produktionen Det sista måttet är sysselsättningen inom den privata sektorn. Vilka av dessa faktorer vill ekonom Niklas att våra åländska politiker skall inrikta sin tillväxtstrategi på? Offentliga utgifter och privat konsumtion har ingen del i uträkningen av huruvida ett lands ekonomi har vuxit, huruvida det blivit rikare eller inte. Det beror på att konsumtion sker på bekostnad av sparande, vilket i sin tur minskar tillgången till kapital som kan användas till investeringar. Hur svårt kan det vara?

Ja säg, vad i hela friden

Ja säg, vad i hela friden toge sig både Landskapsregeringen och Ålands näringsliv till – förutan Dig! Men, eftersom Du så ytterligt väl – själv – belyser alla dina enatstående förmågor, med fru ”kommunministerns” samhällsmodifiering som en oslagbar höjdpunkt på Din agenda ... ja, nu återstår nog mest bara att njuta av Dina analysers närvaro, liksom.

Sidor

Frågan är om finansministern och regeringen levererar på sitt skattelöfte när intäkterna för landskapet nu ökar.

Titt som tätt hörs frågan om huruvida Pridefestivalerna faktiskt fortfarande behövs. Jo, det gör de för ännu är inte samhället tillräckligt tolerant.

Det finns inget som säger att unga väljare per automatik röstar på unga politiker. Det verkar faktiskt finnas en motsatt trend.

Kortruttsprojektets framtid är oviss. Att det, efter decenniers diskussion, inte finns större samsyn kring framtidens kommunikationer i den södra skärgården är ett politiskt misslyckande.

Kan en SFP-kandidatur slutligen ge Åland den plats i EU-parlamentet man eftersträvat sedan 90-talet?

Tesla kan bli för bilindustrin vad Apple var för mobiltelefonerna. Men än är inte gåtan om hur vi ska få en hållbar fordonsflotta löst.

Sätt punkt för flyttcirkusen och ersätt Ejdern med modernare tonnage.

I ett läge där underlaget för Pettersson svajar kan Nordlund bli den lösning som alla snabbt kan enas kring. Men frågan är om han själv vill.

Det är svårt att förstå hur en situation som den som uppstod inom svenska Transportstyrelsen kan finnas i verkligheten. En situation där alla, statssekreterare och ministrar, slår ifrån sig frågan om ansvar.

Det rör på sig inom forskningen på preventivmedel för män. I framtiden finns sannolikt preparat även för män på marknaden. Frågan är: Kommer det gå hem eller kommer huvudansvaret fortsättningsvis ligga hos kvinnan?

Miljöfrågor och klimatpolitik fokuserar i hög grad på internationella avtal och samarbeten. Men lokal förankring och känsla för hembygden förblir minst lika viktiga i sammanhanget.

Kultur är en av vårt samhälles grundpelare. Vi lever i ett samhälle där vi har råd att konsumera och skapa kultur. Men hur väl tar vi vara på unga kulturutövare på Åland i dag?

För att utveckla betydelsen samt att behålla tilliten till olika ekomärkningar krävs det en översyn av gällande direktiv, något som EU under tre år har arbetat med. Nu är utmaningen hur de nordiska länderna väljer att agera på de nya villkoren.

Fler ledare