De två partier som främst lutar mot att Åland ska ha en kommun är Socialdemokraterna och Moderaterna. Det framgår av den rundringning bland lagtingsledamöter som publiceras på nyhetsplats i Ålandstidningen i dag. Samtidigt står det klart att socialdemokrater och moderater, även om de ror åt samma håll, ser olika mål framför sig.
För socialdemokrater är visionen om en kommun framför allt ett sätt att nå en likvärdig välfärd över hela Åland.
Möjligheten till stordriftsfördelar betonas inte så kraftigt i den socialdemokratiska diskussionen kring kommunerna. Vad man ska dra in på nämns sällan eller aldrig, utom möjligen någon kommundirektörstjänst som inte sparar in så stora pengar. I högre grad handlar debatten om hur orättvist det är att alla i dag inte har exempelvis samma socialvård. Med en kommun ska man fixa sådant. Alla ska lyftas till Mariehamns nivå, sannolikt med betydande kostnadsökningar som följd.
Från Moderaternas sida är det annat som understryks.
Härifrån ser man en kommun som framför allt mer effektiv än dagens virrvarr av små enheter.
Administration ska bort men i korten ligger också en översyn av hur rationellt det är att driva så många äldreboenden, brandstationer och skolor som man gör på Åland i dag. Borde det inte gå att samordna? Borde det inte gå att hitta skalvinster?
Det är i varje fall den förhoppning man ofta hör från moderata röster.
Man kan därför – hårddraget –säga att båda partier tror på samma metod, införandet av en kommun, men att de vill använda den för att uppnå lite olika politiska värden och utfall. Hos Socialdemokraterna handlar det främst om en mer jämlik servicenivå för hela Åland. Hos Moderaterna är det ett mer effektivt Ab Åland.
Så vilken variant är det då mest sannolikt att Åland landar i, om landskapet en dag bara har en kommun?
Stalltipset här får sägas vara: något som mer liknar den socialdemokratiska tankegången.
Skälet är att det i den praktiska politiska vardagen sannolikt kommer att vara mycket enklare att bygga ut exempelvis socialvården, så att den blir likvärdig för alla, än att börja dra in skolor, äldreboenden och brandstationer som sett till nyttjandegraden är överflödiga. Se på debatten kring de begränsade åtgärderna vid ÅHS eller diskussionen om Guttorp eller något annat område där besparingar på senare tid varit aktuella.
Det politiska Åland har stor rutin på att lägga till guldkanter, att dra bort är en gren där vi övat mindre.
Till det ska läggas att Åland i ett flertal fall redan prövat den moderata teorin, kopierad ur skolboken och på pappret förvisso inte ologisk, om att större borde bli billigare.
Problemet är att den långt ifrån alltid överlevt mötet med verkligheten. Mise och Åda springer båda ur den goda ambitionen om att det borde bli effektivare bara vi samordnar. Men har det blivit så?
Mariehamns stad har kommun-Ålands i särklass bästa grundförutsättningar för stordriftsfördelar. Men varför betalar då mariehamnarna ändå högre och högre skatt?
Så länge Moderaterna fortsätter göra lägre kostnader till huvudnummer i kommundebatten behöver de därför tänka genom argumentationen, och komma upp med en trovärdig plan för varför det skulle sluta annorlunda den här gången. En sådan saknar de i dag.
För Socialdemokraterna är det här ett mindre problem. De lägger varken i den här eller andra frågor särskilt stor vikt vid kostnadssidan i politiken. Det är andra saker som är viktigare och det verkar inte bara möjligt utan troligt att de kan uppnå dem med en enda kommun.
Niklas Lampi