Grattis landskapsregeringen och finansminister Roger Nordlund som för 2014 kan presentera svarta siffror på sista raden.
I budgeten spådde man att underskottet skulle sluta på – 3,6 miljoner euro men i stället ska den prognosen enligt uppgift från landskapet ha vänts till ett överskott på 2,8 miljoner.
Vad som ligger bakom den positiva avvikelsen har inte kommunicerats ut, det ska enligt regeringen klarna när bokslutet fastställs om några veckor.
Men från regeringshåll har man låtit förstå att hårt arbete med effektiviseringar och reformer är det som ligger bakom lyftet. På sina håll har stoltheten i regeringslägret slagit ut i rent skrävlande på Facebook, även om exempelvis finansministern hållit sig kylig och saklig.
Det kan förstås mycket väl vara så att det vi nu ser är effekterna av förändringar som gjorts inom exempelvis sjötrafiken.
Men samtidigt, eftersom information saknas, kan det lika väl handla om något helt annat.
Exempelvis valde regeringen att i budgeten för 2014 trycka in uppemot sju extra Paf-miljoner för diverse ”utvecklingsprojekt” som var minst sagt luddiga och som ofta verkade handla om ren stimulans inåt i form av interna utredningar.
Har allt det här förverkligats?
Eller förklaras kanske uppsvinget i bokslutet av att en del av de utredningar som många redan vid start betvivlade att skulle bli verklighet nu inte blivit det?
I så fall beror överskottet inte lika tydligt på politisk handlingskraft som man nu låter påskina.
Ett enkelt sätt för regeringen att undvika den här typen av spekulationer hade förstås varit att vara öppen från start med vad som lett fram till utfallet.
Det finns väl rimligen egentligen inga skäl till att man inte skulle kunna vara det.
Trots allt handlar det om alla ålänningars plånbok.
Framför allt hade man då också sluppit den våg av kritik från oppositionen som nu inte speciellt oväntat väller fram. Här undrar man varför regeringen just nu och stick i stäv med praxis släpper ett smakprov ur bokslutet utan att backa upp det med något konkret kring vad som riktigt lett fram till det. Frågan är inte oberättigad, även om det på traditionellt oppositionsvis också på sina håll slagit över i en svartmålning av sakernas tillstånd som saknar täckning i verkligheten.
Men av allt att döma bedömde regeringen ändå att det var värt att ta den här risken, få lite pisk och hoppas att bilden av den egna handlingskraften och förmågan ändå hinner sätta sig innan den eventuellt något mindre heroiska och ädla sanningen kryper fram. Det är valår nu och spelreglerna tänjs mer för varje månad som går.

Oavsett alltsammans kvarstår ändå en viktig sak. Plus är alltid bättre än minus.
Vad som än ligger bakom och hur mycket luft man än haft i budgeten så är det positivt att landskapet i sina finanser landar på ett överskott.
Också mycket välmående och stabila statsbildningar kör rutinmässigt finanserna på minus och täcker upp med lån. Det är därför givetvis utmärkt att landskapet Åland tvärtom kan redovisa ett utfall som för 2014 är i balans. Tillsammans med en konjunktur som känns mer uppåt nu än förra året kommer det här därför som ytterligare en god och välkommen nyhet för den lokala ekonomin.

Niklas Lampi