All heder åt personal och elever på Övernäs, Ytternäs och Strandnäs skolor som arbetar så framgångsrikt med att minska mängden bortkastad mat.
Som Ålandstidningen kunde rapportera i onsdags har skolorna minskat mängden ätbar mat som skrapas bort från tallrikarna med flera kilo per elev och år.
Förutom minskad miljöpåverkan betyder det sparade pengar. Enligt Mariehamns stads rapport kostar en portion i snitt 3,10 euro. Trots minskningen kastar de tre skolorna ändå, enligt samma rapport, mat för 192 euro per dag i komposten.
Det vinnande konceptet stavas naturligtvis god mat, men även en aktiv diskussion med eleverna. Barn är inte dumma. Tvärtom är de ofta mer öppna än vuxna för att ta till sig förnuftiga argument om man bara förklarar på ett pedagogiskt sätt och låter dem ta lite eget ansvar.
Det ska sägas att fler åländska skolor än dessa tre nämnda arbetar på samma sätt, vilket är mycket bra.
Matsvinnet är ett enormt problem. Enligt en undersökning av Finlands Marthaförbund kastar vi i medeltal årligen 24 kilo mat per person. Mest kasseras grönsaker och mjölkprodukter.
Hemhushållen står för cirka en tredjedel av allt spill. Det motsvarar livsmedel till ett värde på cirka 200 miljoner euro. Till det kommer livsmedelsindustrin som enligt Marthaförbundet årligen orsakar 75–140 miljoner kilo matsvinn. Offentliga måltider står för 75–85 miljoner kilo per år. Handelns andel i matsvinnet är 65–75 miljoner kilo per år.
En stor orsak till svinnet är att många slaviskt följer bäst före-datumet och kastar råvaror utan att kontrollera med näsa och smaklökar om de fortfarande är okej. Vilket de i de flesta fall är långt efter datummärkningens rekommendation. Det gäller speciellt mejeriprodukter.
Sista förbrukningsdag är däremot ett viktigt datum att ta hänsyn till eftersom hälsorisken ökar. Det gäller känsliga livsmedel som exempelvis köttfärs, färsk fisk, rå korv och kyckling.
Men datummärkningen handlar inte bara om omsorg om kunden. I en magisteruppsats vid Stockholms universitet visade Carl Yngfalk på en klar koppling mellan datummärkningen och den mat som kastas. Efter att ha djupintervjuat nyckelpersoner inom handel och livsmedelsindustri kunde han konstatera att datummärkningen bara i begränsad grad styrdes av varans hållbarhet. Det visade sig att märkningen också var ett logistiskt verktyg för att rotera och skriva av varor som blivit stående i butiker och lager.
Butikerna har dessutom länge slängt mängder av fula frukter och grönsaker. Livsmedel som är fullt ätbara men vars konstiga former gör att kunderna väljer bort dem.
Efter protester från miljömedvetna kunder har dock en motrörelse startat som fått alltfler butiker att börja sälja dessa kosmetiskt utmanade livsmedel lite billigare.
Vilken butik på Åland blir först med att ta upp det?

Petter Lobråten