Åländsk externpolitik riskerar ibland få karaktären av en lång önskelista.
Det ligger i sakens natur att ett litet självstyrt örike som det åländska med jämna mellanrum måste ligga på, speciellt hos regeringen i Helsingfors. Det är här makten i många fall finns.
Till bilden hör att oppositionen inför alla dessa besök kräver handfasta resultat och tydliga besked trots att alla vet att det sällan är så enkelt. Allt detta driver på i samma riktning.
Men samtidigt är det viktigt att stanna upp och akta sig för att allt inte leder till en kravspiral. Det är bara att se till en själv. Om en granne eller vän eller kusin bara kräver och kräver utan att någonsin fråga sig vad hon eller han kan ge tillbaka, ja då blir det snabbt tröttsamt.
Relationer regeringar mellan är knappast märkligare.
Denna balansgång skötte landskapsregeringen på ett stiligt sätt under besöket hos president Sauli Niinistö på sommarresidenset i Nådendal förra veckan.
I stället för att bara önska och begära valde man uttryckligen att i stället lägga fokus på hur Åland kan hjälpa i en för landet tuff tid.
Det kan tyckas vara att förhäva sig, vad kan lilla Åland göra när eurokrisen rullar vidare, när Ryssland inför importstopp och när jakten på ett nytt Nokia fortsätter? Men även om Åland är litet finns det områden där landskapet kan bidra, även ur nationellt perspektiv.
Det var i varje fall det konstruktiva budskapet.
Några områden som regeringen pekade på var att Åland generellt är ett område med hög sysselsättning och en dynamisk ekonomi.
Utmaningar finns även här, inte minst nu, men i jämförelse med många andra områden ser det ekonomiska läget ofta mer än hyfsat ut, man är närande.
Bryter man ut sjöfarten görs investeringar som även ur nationell horisont och för sina respektive sektorer är betydande. Sysselsättningseffekten ska inte heller underskattas.
Vid sidan av det lyfte man möjligheten att tillsammans med exempelvis Lappland använda det självstyrda skärgårdssamhället Åland som en dragare för turismen.
Och, lite mer känsligt, varför inte även använda sig av skatteundantaget på ett sätt som också kan komma hela landet till godo? Många länder använder sig i dag av områden med specialstatus för att aktivt driva och utveckla vissa näringsgrenar.
Detta sker på flera sätt redan i dag även med Åland; taxfreeundantaget för åländsk del gör att Finland i dag har fortsatt förmånliga sjötransporter. Båda parter är vinnare.
Kanske det finns flera områden.
Oavsett hur mycket konkret som kommer ur det här var det tajmingmässigt påpassligt att skifta fokus när man besökte presidenten.
Framöver kommer det att finnas nog så många områden där man från åländsk sida kommer att behöva vara tydlig med var man står och vad man föredrar, inte minst i självstyrelsediskussionerna som snart går in i ett intensivt skede.
Det är därför klokt att visa att man från åländsk sida inser allvaret i situationen i landet i dag och visar att man även förmår sträcka ut en hand. Den som ger får i regel också tillbaka.

Niklas Lampi