Det så kallade digitaliseringsrådet lade i går fram sin slutrapport. Rådet, med flera företrädare från den lokala it-branschen, tillsattes av ansvarige ministern Tony Asumaa i maj 2016.
Syftet var att i samråd med näringslivet komma med förslag på hur Åland på ett bättre sätt kan ta tillvara digitaliseringens möjligheter. I den riktningen lanseras nu ett antal förslag, som alla är värda att bygga vidare på.
Ett av dem är digitaliseringsrådets tydliga markering för en mer aktiv självstyrelsepolitik på det här området. Åland har i kraft av lagstiftande region alla möjligheter att via lag reglera hur välfärd och nya verksamheter läggs upp med hjälp av digitala lösningar.
Landskapet är litet, har de flesta nivåer och kunde därför i teorin fungera som testområde för alla tänkbara innovationer. En tanke som flera gånger förr skymtat fram, men som i ärlighetens namn sällan blivit så mycket mer än det.
Rådet trycker därför nu på för att man ska gå från ord till handling. Inom vilka områden kunde nya regelverk driva på utvecklingen? Kan Åland skapa förutsättningar för exempelvis förarlösa fordon, digital skola och digital vård?
En annan sak som understryks är vikten av att ta rygg på dem som varit framgångsrika.
I närområdet handlar det då inte minst om Estland.
Den lilla baltiska republiken började från noll efter frigörelsen från Sovjetunionen med en förvaltning som i princip var obefintlig.
Svaret blev att bygga upp allting från början och så digitalt det någonsin gick.
Effekten är, enligt dem som följt utvecklingen, klart lägre kostnader för myndighetsutövningen och en e-förvaltning i absolut toppklass. I dag är landet förebild för flera, inte minst Finland som i ett antal år nu aktivt gått in för att digitalisera förvaltning och tjänster. Ofta på ett till och med mer offensivt sätt än Sverige, enligt flera bedömare.
Hur ska då Åland ta del av dessa mycket omfattande digitaliseringssatsningar?
Ska vi ha lite beröringsskräck eller ska vi tycka att vi behöver vara en del av något större för att det ska bli åka av? Här sätter digitaliseringsrådet tydligt ned foten – man manar till samarbete med dem som har helt andra resurser och som därtill kommit betydligt längre.
På alla dessa områden finns nu därför mycket att bita i. Rådets rapport tecknar utmaningarna med breda penseldrag. De behöver nu konkretiseras och fyllas med innehåll om det ska bli något.
Positivt, och nödvändigt, är att ansvarige ministern ger intryck av att helhjärtat gå in för det här. Sannolikt finns här betydande resurser för det offentliga att spara in, även om uppstarten kommer att kräva stora investeringar.
Till på köpet finns i allt det här också ett tydligt tillväxtperspektiv; en möjlighet att skapa nya intäkter på Åland. Något som i högsta grad är ett välkommet inslag. Av alla dessa skäl får vi hoppas att rekommendationerna från digitaliseringsrådet inte blir en hyllvärmare.

Niklas Lampi