Antalet patienter ökar inom den åländska psykiatrin, både i fråga om unga och vuxna. De senaste sex åren har ökningen gått från 800 till 1.200 patienter och detta trots att statistiken talar om Åland som ett landskap där människor är lyckliga och mår bra. Både i Finland och Sverige ser man en ökning av psykiska diagnoser bakom sjukskrivningar. Dagens Nyheter skrev nyligen om att ungefär 20 procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa ” i vid mening”. Det är ett mycket högt tal och man kan undra vad formuleringen ”i vid mening” betyder.
Naturligtvis finns det många människor med allvarliga psykiska diagnoser som behöver all hjälp och stöd som systemet kan ge. De ska inte ifrågasättas. Men det finns forskare som påpekar att många diagnoser som ställs mer handlar om existentiell oro än psykisk ohälsa och det kan vara värt att fundera över.
I antologin Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? utgiven av Kunskapscentrum för jämlik vård i Sverige, diskuteras psykisk ohälsa ur ett vidare perspektiv. Ett antal forskare anser att det psykiska illamåendet ofta är kopplat till roller, normer och värderingar som råder i samhället. Det faktum att fler kvinnor än män får psykiska diagnoser säger kanske någonting om kvinnors roll i samhället och på arbetsmarknaden – också.
För tio år sedan var det ytterst vanligt att man sjukskrev med diagnosen ”utbrändhet” och även idag är det vanligt att tala om att man ”går in i väggen” på grund av för mycket stress på jobbet. Men inget av begreppen borde uppfattas som tecken på psykisk ohälsa. Det är ju ett tecken på att människan är frisk när hon reagerar på orimlig och långvarig stress på jobbet. Det är arbetsmarknaden som är sjuk och smittar människor genom att ställa krav som inte går att uppfylla långsiktigt.
Lyckotrenden som råder och är så tydlig inom populärkulturen är en annan bov i dramat när människor känner att de mår psykiskt dåligt och inte är lyckliga hela tiden. I stället för att söka fel hos oss själva bör vi betrakta lyckoterroristerna med skeptiska ögon. För det är inte normalt att vara lycklig och glad jämt.
I alla liv faller regn, människor drabbas av förluster och sorger och måste få gå igenom de känslorna också. Livet består inte bara av att lägga ut bilder av det lyckade livet i sociala medier, det finns mycket annat i livet också som vi måste räkna med. Än så länge finns det ingen garantisedel som lämnas ut vid födelsen som säger att det här exemplaret människa har garanterats rätt till livslång lycka. Även om en del skulle önska det.
Men bara för att man sörjer och är ledsen betyder det inte att man är psykiskt sjuk. Det måste finnas plats för alla känslor i livet - även dem vi inte önskar oss. Sjukdom, sorger och prövningar hör till människolivet och ska ses som naturliga, inte som tecken på sjukdom.
Inte heller kan man genom att alltid göra ”rätt val” i livet undvika motgångar och prövningar. Men naturligtvis kan man, genom att avstå och välja bort aktiviteter påverka sin livssituation. Men då måste man först inse att man tidigare gjort fel och tackat ja till för mycket.
Genom att inse att livet kan vara både svårt och hårt och att lycka och glädje inte alltid är självskrivet kan man komma tillrätta med oron för att vara sjuk när man egentligen mest känner sig olycklig. Att umgås med vänner och njuta av vardagens små glädjeämnen hjälper oss att så småningom hitta fram till den djupare glädjen.
Men låt ingen inbilla dig att du är sjuk bara för att du deppar ihop ett tag.

Benita Mattsson-Eklund