Reformeringen av självstyrelselagen går vidare men trots det får vi inte glömma andra områden där vi har behörighet och där det finns utvecklings- och reformbehov, dit hör utbildningen.
Vår grundskolelag har inte genomgripande moderniserats på snart tjugo år och behovet är uppenbart. Barn och ungas rättigheter till grundläggande utbildning regleras i lagen. Ett utvecklingsarbete inom skolan är ständigt pågående med exempelvis revideringar av läroplanen och bedömningsgrunder men nu behövs en revidering av hela lagstiftningen. En tydligare lagstiftning skulle även underlätta lärarnas arbete.
Från Liberalernas sida vill vi att rättigheter för elever i behov av olika former av stöd och stödundervisning tydliggörs och regleras i lag. Viktiga komponenter är också elevinflytande och rätten till en trygg studiemiljö. Även elevernas skyldigheter kunde tydliggöras.
Vi vill också ha förtydliganden beträffande att undervisningen är avgiftsfri. Det ska inte finnas dolda avgifter till exempel att man ska ta med sig matsäck eller frukt hemifrån, ha egen utrustning som skridskor och skidor, insamlingar till klasskassan.
Vi vill också ha en religionsundervisning som går i takt med tiden. Religionsundervisningen ska inte vara föremål för valbarhet och tyckande utan ett helt vanligt ämne för alla elever oberoende av konfession eller annan åskådning. Religionsundervisningens utgångspunkt borde vara en jämlik utbildning. Alla barn och ungdomar borde få samma undervisning i livsfrågor och de skilda religionernas innehåll. Religionsundervisningens innehåll borde stå i relation till vår kultur, historia och tradition men också till omvärlden, vårt mångkulturella och mångreligiösa samhälle.
Det är också dags att bryta det tabu som finns när det gäller hemspråksundervisning. För barn och ungdomar som invandrat i skolåldern medför goda kunskaper i sitt eget modersmål att det är lättare att lära sig svenska. För nyanlända eleverna är det oerhört viktigt att de utvecklar och använder sitt modersmål. På så sätt stärks både modersmålet och inlärningen av svenska. Ny teknik medför nya möjligheter, distans- och nätbaseradundervisning möjliggör för både grundskole- och gymnasieelever att få modersmålsundervisning. Inflyttade barn och ungdomar bör få undervisning i både svenska och sitt modersmål. Halvspråkiga barn och ungdomar riskerar utanförskap.
Slutligen är vi av den uppfattningen att en gemensam elevvård med modell av den som finns på gymnasialstadiet, där även skolhälsovården ingår, och som har ett utpräglat barnperspektiv skulle stärka och förbättra servicen till alla elever i grundskolan. Det har under flera år varit svårt att rekrytera psykologer och kuratorer. Arbetet är både ansvarsfullt och krävande. Arbetsmängden stor och växande. Ett allåländskt team för elevvården medför möjligheter att samutnyttja kompetens och ger förutsättningar för stöd och avancemang i arbetsgruppen. Här behövs ingen lagstiftning.
Vad väntar vi på?
Katrin Sjögren
ordf Liberalerna

Ålandstidningen