Dagens debatt
Carl Haglund
Försvarsminister, Ordförande för Svenska folkpartiet
Så kallade tvåspråkiga skolor diskuteras igen i tidningsspalterna. Diskussionen om framtidens skola är välkommen. Samtidigt skulle debatten gynnas av en tydligare bild av vad en tvåspråkig lösning i verkligheten handlar om.
Svenska folkpartiet har alltid värnat om den finländska skolan. Vår grundläggande utbildning är en grundbult i vårt välfärdssamhälle. I vårt land med två nationalspråk har vi av hävd haft både finsk- och svenskspråkiga skolor. Dessa utgör i sin tur en grundbult i nationens tvåspråkighet. Skolan har även en central roll med tanke på språkinlärningen. Under årens lopp har partiet jag leder aktivt verkat för uppkomsten av språkbadsskolor - en beprövad och erkänd modell som ger barnen ett nytt språk. Frågan är om dessa språkbadsskolor kan anses vara tvåspråkiga.
På många håll i Svenskfinland har man valt att lösa skolans utrymmesbehov genom samlokalisering där en finsk- och svenskspråkig skola delar utrymmen och skolgård. Det här har möjliggjort en egen finsk skola i Nagu och Oravais medan St. Karins och Nurmijärvi den här vägen i tiden fick sin första svenska skola. Frågan är om dessa lösningar motsvarar det som i diskussionen kallas för tvåspråkig skola.
Som ett led i SFP:s strategi för skolan och språket har vi nyligen tagit initiativ till en språkskola med nordiska förtecken i huvudstadsregionen. Initiativet har fått ett gott mottagande och ser ut att förverkligas. Det här kan säkert utgöra en modell även för andra orter som Vasa. Kanske det här kunde anses vara en tvåspråkig skola. Den nyvalda europaparlamentarikern och statsministerkandidaten Alexander Stubbflaggade för en vecka sedan synligt för tvåspråkiga skolor. Han berättade dock aldrig vad han avser med detta. Skulle barn och unga i framtiden läsa kemi på svenska och sedan ha nästa lektion i matematik på finska? Eller talar vi om svenskspråkiga och finskspråkiga linjer i samma skola? Däremot valde Stubb att i kraftiga ordalag kritisera nuvarande modell med skilda skolor på finska och svenska.
Skolan ska leva i tiden och en diskussion är alltid bra. I debatten borde vi dock undvika att göra våra barn till provkaniner där tvåspråkiga skolor erbjuds som lösning utan pedagogisk grund eller tydliga modeller. Däremot kunde det vara på sin plats att ge erkänsla åt det som betjänat oss väl. För den svenska språkminoriteten i vårt land har den svenskspråkiga skolan varit en garant för att upprätthålla vårt språk i finskdominerade miljöer. Språkbadsskolorna är erkända och omtyckta. Det som däremot borde åtgärdas är en rejäl tidigareläggning av undervisningen i det andra inhemska språket. Ett första steg i rätt riktning är det färska beslutet om att barnen framöver ska inleda de här studierna senast i sjätteklass. SFP skulle gärna ha gått mycket längre med undervisning från första klass men i brist på stöd från bland annat samlingspartiet blev det inte så här.
Personligen brukar jag alltid ställa mig fördomsfritt till nya lösningar. En diskussion och debatt där fungerande modeller lättvindigt kastas över bord utan att erbjuds alternativa lösningsmodeller är däremot inte speciellt trovärdig.
Ålandstidningen