Havsviddens natur i Geta med kust mot Norrhavet sägs vara unikt, men vad är så unikt med röda klippor mot norr som finns från Sälskär i väster till Vårdö i öster? Det finns ställen som Dånö-arkipelagen, Djupviken, Jomala-ön, Segelskär, Boklobb, hela Saggö, (norr på Saggö, dit borde ni fara om ni kan, mäktigt minst sagt), Hundklobben, Boxö, Karlskär, Rannöarna, Simskäla, Yxskär och många flera kobbar och skär som har liknande natur.
Det var just i tidningen om några som blev utskällda av en markägare för att de gick, obs gick, inte körde bil, på en skogsväg, förmodligen delvis byggd med bidragspengar. Det är så det ser ut på många vägar som leder till stranden, en skylt med privat möter en ofta om man försöker ta sig till en strand som verkar lockande. Det kan man ju ha förståelse för om någon har stuga där och vill vara ifred, och det finns ju ofta stugor utplacerade med jämna mellanrum så det kan vara svårt att hitta en strand man vill besöka. Dessutom är flera vägar i norra Geta anskrämliga ingrepp i naturen, som naturvänner skulle få hicka av att se.
Då är ju Havsvidden ett utmärkt alternativ, där är stugorna/husen koncentrerade till ett bestämt område i stället för att täcka och blockera en lång kuststräcka. Då finns ju även hundratals andra ställen som är orörda, några nämnda ovan. Att sedan grannarna hittar på olika kryptiska invändningar hör ju till den mänskliga naturen. Största problemet nu är väl tillgången på dricksvatten, men allt går att lösa om man vill.
Det unika med Havsvidden är att det går en väg dit som är ytbelagd nästan ända fram, och alla är välkomna att köra på den utan att riskera en utskällning och man kan komma dit med rullstol om så behövs för att se på den mäktiga naturen.
Det är det unika, att ta sig till andra ställen jag nämnt ovan så behövs oftast båt eller att gå långa sträckor.
”Konsument av naturupplevelser”
Ålandstidningen