Föglötunnel, tillväxt, befolkningsförändringar och avfolkning i periferin har varit några aktuella ämnen i den senaste lagtingsdebatten. Bland annat undrade lagtingsledamoten Runar Karlsson vad det beror på att staden med dess kringregioner ökar och andra minskar.
Huvudförklaringen är nog urbaniseringen, vilket är en global trend och har pågått länge i Norden samt hos oss. Sedan 2008 är det för första gången i världshistorien som det bor fler människor i städer än på landsbygden. Man har på många ställen försökt motverka det och investerat kraftigt, så även här. Kanske allra mest här på Åland om man sätter det i relation till befolkningsmängd per regional satsning.
Men vad man än har gjort så har inte urbaniseringen kunnat stoppas. Och varför skulle man göra det? Det finns säkert goda skäl såsom att man vill hålla perifera områden levande. Och det är säkert en god avsikt, men det är viktigare att se till att de perifera områdena blir livskraftiga och inte bara levande.
Det finns ett bra kinesiskt ordspråk om att man inte ska ge fisk till den hungriga utan ett fiskespö. Lite så borde man tänka generellt. Inte dela ut så mycket bidrag och stöd utan snarare skapa förutsättningar för att klara sig själv. Det får mig att dra slutsatsen att infrastrukturella satsningar i periferin är viktigare än att dela ut mycket landskapsandelar och stöd.
Men pengarna till satsningarna måste komma någonstans ifrån och då måste man satsa på tillväxt. Gärna där dessa satsningar ger mest tillbaka för varje satsad euro. Och det är här urbaniseringen kommer in. Att bejaka urbaniseringen och satsa på tillväxt i centralorten ger mest. Både i ekonomisk tillväxt och det bästa för miljön, vilket också FN konstaterat. Det här med att satsningar på tillväxt i städer ger mest är inte något påhitt från mig utan det visar forskning.
Som exempel kan man nämna att alla kandidater till Sveriges bästa stadskärna förra året som hade närhet till vatten hade antingen storsatsat på att bygga bort trafikleder genom till exempel en tunnel eller så var de på väg att göra det. Ett sådant exempel är Varberg som är på gång med sin storsatsning på en tunnel för trafikleden som separerar centrum från havet.
Varför gör inte vi det och bygger bort trafiken på land vid Östra utfarten som landskapet styr över? Ja, det kunde lagtinget och landskapsregeringen fundera mer på så vi har förslag till lösningar inför framtida budgetbehandlingar.
Så vi kan prata om tunnlar till Föglö, men rent krasst så är jag övertygad om att satsa på en tunnel under Östra utfarten skulle ge mycket mer till ålänningarna.
Visst kan man satsa på flera lösningar om man har råd, men att få stadens absoluta centrum riktigt livskraftigt med direkt nära kontakt till havet utan en trafikerad bilväg rakt igenom skulle skapa fantastiska förutsättningar för tillväxt.
Petri Carlsson
lagtingsledamot

Ålandstidningen