På väg till en kontroll av en tidigare ramslöksförekomst i norra Hammarland blev det många stopp i vägkanten. Ute i rätt tid, strax innan nästa gång vägkanterna slås, blir man överväldigad av blomsterrikedomen längs de åländska vägarna. Idag är vägkanterna smala men viktiga refugier (tillflyktsorter) för många ängsväxter, som i det gamla bondesamhället hörde hemma i öppna ängsmarker och betesmarker, i lövängar, på åkerrenar och dikeskanter.

Av alla hotade arter hör ca 25 % till kulturlandskapet och av kärlväxterna hela 40 %. Utom växterna hör förstås alla de fjärilar och andra insekter som lever på ängsväxter och vars larver lever på dem till denna hotade grupp. Många fåglar lever i sin tur på insekter och deras larver.

På en 30 meter lång sträcka av en vägren med tillhörande landsvägsdike och skogsbryn i Lillbolstad hittade vi nästan 90 olika växtarter. Flera av dem klarar inte konkurrensen från högvuxna örter och busksly som tar över om skötseln uteblir. Gräsfjärilar, pärlemorfjärilar och mindre smygare fladdrade mellan rödklint, gula fibblor och doftande gulmåra. Olika blåklockor hör till de iögonfallande växterna under högsommaren.

Denna solfattiga sommar kan vi njuta av alla vägkanter som blommar på nytt. Alla typer av slåtter och bete är viktiga när det gäller att bevara den biologiska mångfalden – tack alla ni som hjälper till!

Carl-Adam och Eeva Hæggström

Ålandstidningen