Herr Roger Jansson, det går tyvärr inte att bortse från de aktiebolagsrättsliga argumenten; vinstintresset i ett aktiebolag står i markant kontrast till resursbehovet för underhåll och bevarande av ett unikt museifartyg. Dessutom är det opraktiskt, för att inte säga omöjligt, att ha olika organisationer som ansvarar för dels fartygets tekniska underhåll och dels för det museala underhållet.
Den tilltänkta bolagiseringen av stadens hamnverksamhet innebär troligtvis att befintliga materiella och personella resurser överförs från staden till aktiebolaget. Varför skulle då aktiebolaget ha bättre resurser att fortsätta att bevara Pommern än Mariehamns stad?
Vi är överens om att Pommern tilldelas alltför knappa resurser med tanke på kravet att bevara fartyget i ursprungligt skick. Nuvarande ägare till fartyget har uppenbarligen inte de möjligheterna, trots att landskapet Åland ansvarar för 80 procent av nödvändiga grundreparationer av fartyget.
Tyvärr nämner Jansson inte heller det stora ideella engagemang som funnits gällande Pommern under minst 30 år. Dessa ideella krafter har i kombination med de knappa resurserna medverkat till att hålla fartyget i ett någorlunda acceptabelt skick.
Jansson nämner för egen del en annan tänkbar lösningsmodell; en stiftelse bildas och härigenom skulle bland annat tillräcklig finansiering kunna ordnas via internationella organisationer och genom privata donationer. Om detta är lösningen på Pommerns och Mariehamn stads problem; varför ägnar man sig då åt den problematiska bolagiseringen? Dessutom finns redan en stiftelse som är synnerligen väl lämpad för att ta hand om Pommern, nämligen Stiftelsen för Ålands Sjöfartsmuseum.
Nej, Ålands Nautical Club r.f är kanske inte en miljonär men vi har ett genuint intresse att inom ramen för våra personella och materiella resurser samt tillsammans med professionella och ideella krafter medverka till en långsiktig lösning av resursbehovet för museifartyget Pommern.
Dan-Erik Woivalin
Ordförande
Ålands Nautical Club r.f.

Ålandstidningen