”Ålands ekonomi i kritiskt vägskäl” är rubriken på Fredrik Rosenqvists (FR) ledare i Ålandstidningen den 22 april och fortsätter; ”Grundproblemet är att en mindre del av befolkningen kommer att vara i arbetsför ålder eftersom andelen äldre bara växer och växer. Följden blir sämre tillväxt och ett mycket hårt tryck på den offentliga sektorn”.
Den här schablonbilden är det inte bara FR som gör sig till tolk för, den förekommer allmänt i den politiska diskussionen och används som ett argument för att det bland annat behövs en samhällsservicereform.
Det är förnedrande med denna typ av klappjakt på oss pensionärer.
Jag har ifrågasatt och ifrågasätter detta sätt att använda och tolka statistiska modeller som mer eller mindre målar ut oss pensionärer till snyltare och syndabockar i det samhälle vi varit med byggt upp och betalat skatter och pensionsavgifter till.
Det minsta man kan begära är att modellen för försörjningskvoten, som den kallas, justeras till att motsvara dagens verklighet. Då kommer man också att se att modellen inte stämmer överens med verkligheten.
Enligt statistiken räknas till den arbetande befolkningen personer i åldern 15 – 65 år.
Schablonen för barn och studerande 0-15 år bör revideras. Särskilt med dagens krav på utbildning studerar kanske ungdomarna i medeltal 5-6 år längre än ”schablonvärdet” 15 åren som anges i statistiken.
Vad gäller den andra delen av den ”icke försörjande” befolkningen, pensionärerna, så är många av dagens pensionärer friska och gör viktiga insatser i samhället, fram för allt i tredje sektor. Vad är dessa insatser värda? Och så länge pensionärerna är friska och inte belastar samhällsservicen kan man väl knappast anklaga och skuldbelägga dem.
Det glöms också ofta bort pensionärerna är viktiga konsumenter som är med och håller hjulen rullande i samhället - även om det offentliga nog så aktivt drar in köpkraften och försämrar levnadsstandarden med höjda skatter och avgifter för dem.
Varför endast skuldbelägga pensionärerna?
Det verkar som pensionärer får skulden för att Åland inte lyckas lockar tillbaka våra välutbildade ungdomar eller andra att flytta till Åland? Det problemet måste väl ändå bero att bristande förutsättningarna för Ålands näringsliv och den offentlig sektor inte lyckas skapa attraktiva jobb att erbjuda.
Man glömmer lätt bort att dagens och morgondagens pensionärer under många år har betalat för sina pensioner och inte är eller borde vara en belastning för det offentliga så långt.
Men fråga gärna nuvarande och tidigare regeringspartier varför de offentligt anställdas pensioner är en jättekostnad på 10-12 miljoner per år, en summa som kommer belastarlandskapsbudgeten under många år framöver. Vad är deras motiv och avsikt med att underfinansiera pensionsfonden och vad avser de göra åt den kraftigt ökande pensionsskulden?
Ställ gärna regeringspartiernas beslutsfattare som medverkat till ha skapat denna skuld på nästa 400 miljoner till den egna pensionsfonden, för de landskapsanställda, vid skampålen och inte enbart pensionärerna.
Rolf Granlund, Ålands Framtid

Ålandstidningen