Nya Ålands ledare (”Varför blir pojkaranas problem alltid viktigare?”) den 10 september ger oss anledning att tro att vi inte varit tydliga i vår kommunaktion då det gäller det av landskapet stödda läsprojektet.
Sedan en tid pågår en medveten satsning på att stöda läsfrämjandet bland flickor och pojkar. Professor William Brozos besök på Åland den 10 september var en del i detta arbete.
Andra händelser som kan nämnas i detta sammanhang är inspirationsdagen i augusti i fjol då samtliga lärare i grundskola och gymnasium fick ta del av forskning och metodik kring läsning och läslust eller då landskapsregeringen vid årsskiftet 2013/2014 lät Åbo Akademi undersöka läsförståelsen och attityderna till läsning bland alla flickor och pojkar i årskurs 5.
Sedan en tid tillbaka finns Elspeth Randelin vid landskapets utbildningsbyrå för att under några dagar i veckan driva det projekt som Ålands landskapsregering beslutat om i augusti.
Vi har uppfattat att de läsfrämjande insatserna kan variera mellan kommunerna och detta projekts syfte är därför att stärka och koordinera insatserna kring flickors och pojkars läs- och skrivfärdigheter, läsförståelse samt att främja deras läsande på fritiden.
Särskild vikt kommer att läggas vid samarbetet mellan daghem, skola och bibliotek samt hemmens betydelse. Projektet strävar även till att skapa modeller som utvecklar en mångsidig läs- och skrivfärdighet hos flickor och pojkar i daghem och grundskola. Vidare bör det i förlängningen leda till att upprätthålla en kultur som förhåller sig positivt till läsande.
Projektets sammantagna insatser kan minska de skillnader i fråga om läs- och skrivfärdighet samt läsförståelse som beror på kön och/eller socioekonomisk bakgrund. Det är möjligt att förvaltningen varit otydlig i sin kommunikation till media om detta projekt.
Vi i styrgruppen för detta projekt anser att det är värt att ta tillvara och bygga vidare på de erfarenheter i forskningen som visar att flickor och pojkar som läser på fritiden utvecklar bland annat ett större mått av empati och förståelse.
Vi tror att en läsande generation har större förutsättningar att engagera sig i frågor som rör demokrati, samhällsutveckling och jämställdhet. Genom att försöka hålla ett normkritiskt perspektiv i detta arbete tror vi att det i längden ska kunna gagna både flickor och pojkar.
Mariehamn den 16 september 2014
Bo Nygård, utbildningsbyrån
Annica Andersson, Mariehamns stadsbibliotek
Petra Brunila, Övernäs skola
Patrik Larsson, Saltviks kommun
Jan-Ole Lönnblad, kulturbyrån
Yvonne Törneroos, kulturbyrån

Ålandstidningen