Både som skapare av Facebook gruppen ”Vi som säger nej till Pommern-docka” och som politiskt aktiv i Mariehamn var det en självklarhet för mig att delta på måndagens välbesökta möte om bygget av en Pommern-docka. Efter mötet som arrangerades av herrarna Henry Höglund, Sten-Åke Häggblom, Sven-Anders Ericsson och Jerker Örjans har flera kritiker vaknat. Jag ser detta som ett sundhetstecken och tycker inte det kan avfärdas som populism.
Visst kan man undra varför kritiker i olika politiska läger vaknat först nu men uttrycket bättre sent än aldrig har sällan varit mer lämpligt. Kanske kan det vara så att stadsstyrelsen, fullmäktige och de i lagtinget inte haft tillräckligt med sakkunskap för att kunna ställa kritiska frågor angående detaljer eller så har man helt enkelt haft förtroende för att det som presenterats som det enda rätta varit det enda rätta.
Jag och många med mig tycker att måndagens möte var givande, och för mig och många andra klargjordes en del detaljer som jag som lekman inte tidigare har tänkt på.
Under mötet ställdes bland annat frågor kring hur man tänkt sköta underhållsarbeten i den nu planerade dockan men tanke på dess placering i direkt närhet både till sjöfartsmuseet och de omkringliggande restauranger och annan besöksnäring som finns i området? Svaret som gavs var att de servicearbeten som ska utföras kommer att förläggas tidsmässigt så att det inte nämnvärt stör omkringliggande restauranger och annan besöksnäring.
Min tolkning av det svaret är att man tänkt utföra dessa arbeten under tiden sen höst till tidig vår. Alltså den tid på året då vädret är som mest nyckfullt och minst gynnsamt, vattenståndet som högst och risken för stormar stor. Det här är verkligen något som utsätter Pommern för onödiga risker och ställer enorma krav på den planerade dockan.
Frågor kring behovet av och möjligheten att få miljötillstånd för dom arbeten som kommer att utföras fick inte heller tydligt svar.
Min åsikt är solklar, det behövs ingen docka för förvaring av Pommern, Ålands okrönte åldrande drottning. Själv förespråkar jag fortfarande att man använder Algots docka för att vid behov serva henne och det vore på sin plats att inleda en dialog men den nuvarande ägaren till området.
Visserligen är Algots varvs område numera planerat som bostadsområde men om viljan finns så går det att ändra igen. Om man av någon anledning ändå finner det nödvändigt att bygga en ny docka för att serva Pommern med jämna mellanrum så anser även jag att möjligheten att bygga en torrdocka för åländska behov på landskapets mark i Möckelö bör undersökas. En sådan docka kunde även användas för serva andra fartyg.
Conny Nylund

Ålandstidningen