Förra fredagen var det världsmentalhälsodagen. Det är en dag som uppmärksammats sedan 1992. Årets tema var familjen.
Barn i familjer där det finns psykisk ohälsa har länge varit bortglömda på grund av någon slags missriktad välvilja. Vi vuxna tror att vi skonar om vi inte berättar. Tänk vad fel man kan ha och vad det genom åren har fogat dessa barn ytterligare oro och lidande. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att påverka sitt eget liv.
Självklara saker kan underlätta barnens hela livssituation: att det är ok att må bra fast inte mamma gör det, att det inte är mitt fel att pappa mår dåligt, att skolan är lyhörd och medveten om min familjesituation, att jag har rätt till hjälp och stöd när jag behöver det.
En möjlighet att öka barnens delaktighet är att använda sig av barnkonsekvensanalyser enligt den modell som Rädda barnen utarbetat.
Komikern Hasse Brontén, aktuell med föreställningen ”Bipopulär”, konstaterade nyligen att det finns flera galor och insamlingar för fysiska sjukdomar till exempel cancer, aids men ingen för psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Trots att det blir vanligare och ett allt mer utbrett folkhälsoproblem, trots att det ökar i alla åldersgrupper, speciellt bland unga och trots att nästan hälften av alla förtidspensionärer blir just förtidspensionärer pga psykisk ohälsa.
Hasse Brontén talar osentimental och gripande av egen erfarenhet. Han växte upp med en pappa som var bipolär. ”Jag visste tidigt. Det var något som inte stämde. Varken mamma eller någon annan vuxen sade något men man förstår fast man inte förstår. Jag såg i ögonen när han försvann och slutade vara pappa. När jag blev lite större önskade jag att han hade cancer istället. Det kunde man prata om. Det skulle ha varit naturligt att hälsa på, köpa blommor och presenter när han var inlagd. Ibland skrek de andra barnen att pappa var ett psykfall men min pappa var bäst, en förebild. Min hjälte!”
Det skulle behövas ett kunskapslyft när det gäller psykisk ohälsa bland allmänheten, inom privat och offentlig sektor, speciellt angeläget skulle det vara inom barnomsorg och skola.
Ålandstidningen