På Facebook säger lantrådet att ”Vi måste göra en helhetsbedömning och bygga en ny bro”.
Det resonemanget kräver en kommentar. Att tala om helhetsbedömning och begränsa det till överfarten Töftö – Vårdö är nog att göra det alltför lätt för sig. Helhetsbedömningen har många komponenter och måste göras bredare än så. LR:s och lantrådets samt lagtingets ansvar gäller hela Åland och hela budgeten.
Kostnadsuppskattningarna ligger för en ombyggnad är 5 - 6 miljoner euro och en ny kostar tio miljoner euro alltså 4 miljoner som tilläggspris.
Att brofrågan måste lösas är alla överens om men de 4 miljoner som skiljer borde ses ur ett bredare perspektiv. Vårdöborna vars perspektiv är den egna kommunens säger att bron måste vara ny men det viktiga är att trafiken till Vårdö måste fungera. De skulle klara sig med en renoverad bro bara transporterna under byggtiden fungerar. Ingen har väl tänkt tanken att skära av Vårdö under ombyggnadstiden? En provisorisk lösning med pontoner el dyl ligger inom rimlighetens ram.
Trafikavdelningen begär mer pengar för nybygget trots att det inte finns till exempel grundundersökningar eller klara miljötillstånd för nya bron. De verkar inte se en helhet med sitt övriga uppdrag, de har nyligen presenterat ett jätteinvesteringsprogram som är ofinansierat.
En fråga blir därför, skulle de här tilläggspengarna göra mer nytta någon annanstans, typ Åva – Jurmo eller bro över Embarsund (öppningsbar)? Vardera av dessa och säkert fler exempel leder till bättre trafik och att de här miljonerna ger långsiktig avkastning i form av lägre driftkostnader.
Var finns det som sagt tidigare ”investeringar ska göras i den ordning de ger bäst avkastning?” LR och lantrådet borde ta sig en funderare på vad 4 miljoner gör för nytta på andra ställen, sjukvården, jämställda löner och energieffektivering är exempel. Pensionsansvaret behöver också mer pengar och likaså den allmänna budgetbalansen.
En annorlunda fråga i sammanhanget: Kan vi med trygghet kan köra på den renoverade Färjsundsbron och genom den likaså renoverade tunneln, ”alla vet ju hur det är med renoverade hus”?
Avslutningsvis vill jag tala för att beredningarna görs skarpare och att helheten ges plats i sammanhanget när samhällets pengar ska investeras.
Den här inlagan skall ses som en synpunkt på hur resonemangen förs snarare än för hur det slutliga beslutet ser ut. Alla ålänningar kan leva med både en ombyggd bro och en ny bro men beslutet måste tas på basen av goda utredningar och med hänsyn till helheten.
Lennart Isaksson,
Moderat Samling

Ålandstidningen