Fredrik Karlström och Danne Sundman (MSÅ) skriver den 31 augusti, om robotar som tvättar, diskar, dammsuger och klipper gräsmattan. Om att tekniken snart finns till en kostnad som gör den tillgänglig för den vanlige konsumenten.
Denna låga kostnad innebär inte att robotar blir tillgängliga enbart som hjälp i den vanliga konsumentens hushållsarbete. Den innebär även att arbetsgivarna kommer att ersätta mänskligt arbete med robotar, vilket också Fredrik och Danne är införstådda med. De vill t.ex. veta hur vi kan "erbjuda vår sjukvårds- och omsorgssektor som kreativ miljö för att testa robotteknik som avlastar och underlättar".
Deras förslag är att en studerande på Högskolan på Åland ska få i uppgift att göra ett slutarbete, som skulle "undersöka dessa möjligheter och föreslå åtgärder för att anpassa Åland till utvecklingen och skapa en möjliggörande miljö för denna utveckling." De kommande landskapsregeringarna ska sedan, på basen av detta slutarbete, kunna "ta fram ett åtgärdspaket för att förverkliga detta".

Arbetsgivarnas främsta intresse för att införa robotteknik där det är möjligt, handlar knappast om att avlasta och underlätta för arbetstagarna så att de ska få en trevligare tillvaro på jobbet. Största intresset är nog att kunna spara pengar genom att ersätta kostsamma och nyckfulla människor som kräver lön för utfört arbete, är hemma med sjuka barn och vill ha semester under högsäsong. Den "möjliggörande miljön" för denna utveckling finns alltså redan och behöver inte skapas.
Det som däremot är hög tid att vi börjar fundera på är hur vi ska ordna med vår försörjning i framtiden. Även om robotiseringen kommer att skapa nya yrken och arbetstillfällen så kommer den inte att skapa lika många nya som den eliminerar. Hur ska de som blir utanför eller inte lyckas skrapa ihop tillräckligt många timmar lönearbete i månaden klara sig ekonomiskt? Och hur ska vi anpassa vårt skattesystem så att samhället får in lika mycket skatt, eller gärna lite mer, när inkomstskatterna minskar för att färre har ett lönearbete?

Dessa frågor borde absolut ingå och behandlas i det åtgärdspaket Danne och Fredrik vill att landskapsregeringen ska ta fram. Kanske är det en god idé att utarbeta det i samarbete med Högskolan på Åland, men det allra viktigaste är att regeringen börjar utarbeta det snart för tiden börjar vara knapp! Allt fler tror att det åtgärdspaket som behövs för framtiden är basinkomst. Till de senaste förespråkarna hör till exempel. Willem Buiter, chefsekonom på det amerikanska multinationellt finansbolaget och affärsbanken Citi.

Sonja Nordenswan
Kåre Hampf
Kora Klapp
Rauli Lehtinen
Erica Scott
Mikael Stjärnfelt
Niclas Stjärnfelt
M-S Wetterhoff

Ålandstidningen