Ekonomi i balans innebär att landskapets intäkter under ett år är minst lika stora som kostnaderna och att de likvida medlen i början av året plus influtna medel täcker årets utbetalningar.
Budget i balans är en budget där intäkterna är minst lika stora som kostnaderna med en åtföljande likviditetsbudget där influtna medel, inklusive de likvida medlen vid årets början, täcker alla utbetalningar under det kommande året.
Landskapet har under en lång rad år redovisat ett affärsbokslut där årets intäkter, kostnader och resultat framgår. Under åren 2009-2011 uppgick underskotten, före användning av utjämningsfonden, till sammanlagt minus 69,3 miljoner euro. År 2012 var underskottet 8,8 miljoner och år 2013 3,7 miljoner.
Det har således skett en dramatisk förbättring av resultaten under regeringen Gunells tid. Innevarande år, 2014, ser lovande ut och möjligheter finns att uppnå ett positivt resultat. Målsättningen i regeringsprogrammet att uppnå balans i ekonomin till denna del inom mandatperioden verkar vara inom räckhåll.
Den andra faktorn för en ekonomi i balans är landskapets likviditet, kassaflödet. Under åren 2008-2013 minskade landskapets likvida medel med 97,2 miljoner euro, från 159,1 år 2008 till 61,9 miljoner år 2013. Noteras bör att de likvida medlen ökade med 11,6 miljoner under år 2013, ett positivt trendbrott efter flera år av nedförsbacke.
Uttagen av Paf-medel var under hela denna period 20 miljoner per år utom för ett år då uttaget var 15 miljoner. Tack vare synnerligen god likviditet i utgångsläget år 2008 behövde den dåvarande regeringen inte gå till banken och låna.
Vi ser att såväl resultat som likviditet nu utvecklas i positiv riktning. Rationaliseringar och effektiviseringar har genomförts (driftsprivatiseringar av färjetrafiken) och detta arbete fortsätter. Verksamhetskostnaderna har minskat sedan år 2011 och är nu nominellt lägre än de var år 2008.
Genom rationaliseringar och omorganiseringar har antalet anställda av landskapet minskat. Samtidigt strävar landskapet att säkra tillgången på ny och ökad kompetens inom nyckelområden inom förvaltningen.
Om vi besparas ”megachocker” av det slag vi råkade ut för åren 2009 och 2010, då inkomsterna från avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen och återbäringen av lotteriskatten sjönk till som lägst 185,5 miljoner år 2010, kan vi se fram emot en period av balans i ekonomin både beträffande resultat och likviditet. Efter det stora tappet i inkomster har skatter och intäkter av skattenatur ökat till ca 230 miljoner euro.
Behovet av att på nytt bygga upp en buffert, en ny utjämningsfond, för eventuella nya ”chocker” är uppenbart. Att utnyttja en del av avkastningen från Paf är en möjlighet – kanske den enda framkomliga i dagens läge.
Att som liberalerna föreslå placera Paf-överskotten bakom lås och bom i någon slags utvecklingsfond omgärdad av ett omfattande byråkratiskt lag- och regelverk kan inte gagna det behov av flexibilitet som krävs för att sköta Ålands finanser.
Det ackumulerade underskottet är inte en skuld som landskapet har och finns inte heller upptaget i landskapets bokslut. Beloppet står i huvudsak för tidigare beviljade medel för investeringar som ännu inte verkställts.
Ju mer landskapet investerar per år desto mer likvida medel krävs. Det är landskapsregeringen och i sista hand lagtinget som i den årliga budgeten besluter om storlek och tidsplan för investeringarna. Om likviditetsbudgeten visar att de tilltänkta investeringarna överstiger de tillgängliga likvida medlen måste man antingen skjuta på investeringarna, gå till banken och låna eller använda sig av någon annan lösning för att ordna finansieringen.
Det är alltså landskapsregering och lagting som i sista hand ansvarar för om landskapet Åland ska gå till banken eller inte!
Landskapets årliga intäkter täcker praktiskt taget de årliga kostnaderna. Landskapet är skuldfritt.
Vår ekonomi är i balans! Det är upp till oss själva om det ska fortgå på det sättet!

Karl-Johan Fogelström (s)
lagtingsledamot

Ålandstidningen