Börja ställ krav på bättre lunch
Klockan närmar sig tolv och magen börjar kurra. Lunchdags för de flesta och många slinker in på lunchrestaurangen för att hugga tänderna i det som erbjuds. Men är det bra mat egentligen? Det tycker inte Karin Lindberg.
TänkvärtSallad är inte alltid ett nyttigt lunchval. Det beror på vad den innehåller. En sallad med salami och brie, olika ostsorter eller mögelost- eller majonnäsbaseraddressing är inget bra val. En sallad med kyckling, quinoa,fräscha grönsaker, vinägrett och fullkornsbröd är däremot det. Det är lätt att tror att paj och bakad potatis är lätta lunchrätter men det är fel. Paj är faktiskt något av det fetaste du kan äta till lunch. Bakpotatisens röror är luriga eftersom de ofta är väldig feta. Friterad mat är onödigt fet, väl istället naturella produkter. Panering är lurigt eftersom det suger upp mycket fett. Ärtsoppa äter många till lunch. Det är en mycket energirik mat. Vil du äta den, ät bara soppan och skippa pannkakorna med sylt. Äter du pasta? Glöm inte grönsakerna!. Det är lätt hänt eftersom pastan ofta fyller hela tallriken. Matlåda är ett sätt att ha bättre kontroll över vad du faktiskt får i dig till lunch. Många lunchportioner är för stora eftersom det är svårt att anpassa storleken till både dem som har ett hårt fysiskt arbete och dem som har ett stillasittande jobb. Be om en mindre portion. Storleken på produkter ökar hela tiden. Var uppmärksam på det. Förr åt man en 100 grams chipspåse i dag är den 300 gram. |
KOST För fet, för kolhydratfattig, för lite grönsaker och för mycket kalorier. Det är synpunkterna Karin Lindberg, lärare i näringslära på Ålands hotell- och restaurangskola, fäller när hon ser på åtta av Mariehamns restaurangers lunchmenyer för veckan. Visst finns där rätter som låter som bättre val men ofta krävs det ändå att någonting byts ut mot något annat.
-Grisfilé i sig är magert, tillsammans med en smalare sås kan det funka men det beror på potatisen. Är det pommes frites ska man försöka byta dem mot kokt potatis. Och äta mycket sallad till, säger hon.
Grönsaksdelen är oftast alldeles för liten.
-Det är inte ofta man får halva tallriken full med grönsaker som tallriksmodellen för någon som inte gör av med så mycket energi ser ut.
Salladsbuffé finns hos alla men det är vad som finns där som räknas.
-Isbergssallad, tomat och gurka är mest vatten. De har inte ens någon funktion för att känna mättnad, säger hon.
Säsongsbetonat salladsbord vore det ultimata tycker Karin Lindberg. I dessa tider skulle vitkål, groddar och morötter kunna finnas där.
För mycket av fel sort
Fördelningen av vad energin kommer ifrån i en lunchrätt är inte alltid den bästa.
-Det är innehåller ofta för lite kolhydrater och grönsaker och är för feta, säger Karin Lindberg.
I den ultimata lunchrätten ska 30 procent av energiinnehållet komma från fett, 10-15 från protein och 55-65 från kolhydrater.
-Är maten för fet är det lätt att komma upp i höga kalorimängder. Ett gram fett innehåller nämligen dubbelt mer kalorier än kolhydrater.
Hon berättar att basen i rätten ska bestå av kolhydrater och grönsaker.
-I dag tänker man ofta; I dag ska jag laga kyckling med currysås. Man ska istället tänka: I dag ska jag äta ris med kyckling, broccoli och currysås. Det är ju tillbehören som gör rätten.
Tappar orken av fel mat
Hur mycket energi en lunchrätt ska innehålla beror på vilken typ av liv man lever.
-Ju mindre du rör på dig desto viktigare är det att välja bra lunchmat. Har du ett rörligt och fysiskt krävande arbete behöver du inte tänka lika mycket på hur väl sammansatt maten är.
En person som har ett stillasittande arbete och rör på sig någon gång under veckan behöver ungefär 2.000 kalorier om dagen. Genom att äta en pizza till lunch har man redan satt i sig hälften av dem.
- Äter man för mycket fett och för energirik mat till lunch orkar man inte tänka sen. Dessutom är det så att ju mer socker och fett du äter desto större blir ditt sug efter det.
Det betyder inte att man behöver lämna bort mat som pizza, gräddsåser, hamburgare eller pommes för alltid.
-Man kan äta allting men inte hela tiden. Det är balansen som ska stämma. Äter man bra alla andra dagar fungerar det att äta det där extra någon gång ibland.
Nyttigt kan också vara gott
Karin Lindberg berättar att hennes elever på ÅHRS varit ute och diskuterat med kockar om lunchmaten och varför den ser ut som den gör.
-Oftast blir svaret att det ska vara gott. Det finns mycket fördomar om att hälosam mat inte är lika god. Då kan man ju se det som en utmaning att göra god och nyttig mat. Kunskapen finns hos kockarna men ses som för jobbigt att börja tänka på det. Men det är faktiskt inte så svårt att börja planera in grönsaker i rätterna.
Hon tycker det är konstigt att ingen restaurang satsar på nyttigare mat.
- I dag är folk så medvetna om vad man borde äta och det borde man dra nytta av. Det är en konkurrenskraft som jag inte förstår varför man inte utnyttjar.
Förändringen tycker hon går långsamt här på Åland, speciellt i jämförelse mot Sverige där det finns ett bättre utbud av lunchmat.
- Det är bra att det kommit GI-alternativ men de behöver inte vara magrast. Det finns så många myter om GI att man kan äta fet mat om man tar bort kolhydraterna men man ska egentligen byta ut dem mot fullkornsprodukter.
Den del av ansvaret för att lunchmaten ska förändras ligger hos oss, tycker Karin Lindberg.
- Vi måste börja ställa krav på våra lunchrestauranger. I dag är det fler och fler som äter lunch ute och varför ska man då nöja sig med sämre alternativ?
En dålig lunchvecka Tisdag: Fläskschnitzel med pepparsås och pommes - Schnitzel med pommes = fettbomb! Onsdag: Vårrullar med ris och sweet chilisås - Vårrullar är friterade och därför onödigt feta och sweet chilisås innehåller mycket socker, det glömmer man ofta. Torsdag: Janssons frestelse - En av de sämsta lunchrätterna man kan välja. Massor av kalorier och fett. Borde endast finnas på smörgåsbord tillsammans med andra rätter eftersom man då bara tar en liten bit. Fredag: Grillad kyckling med svartpepparostsås och pommes - Kycklingen är bra, tillbehören förstör den eftersom de innehåller alldeles för mycket fett och kalorier. | En bättre lunchvecka
Måndag: Grönsaksfylld tortilla med dip - Låter bra men det beror lite på vilken typ av grönsaker det handlar om. Mer matiga är att föredra. Tisdag: Sallad med räkor, ägg, sparris och bulgur - Bulgur är bra och innehåller salladen mycket andra grönsaker förutom tomat och gurka är den ett bra val. Om inte dressingen är fet. Onsdag: Smörstekt abborfile med citronsås och kokt potatis. - Ett helt okej val beroende på om fisken är panerad eller inte och hur fet såsen är. Potatisen är dock alltid bra. Torsdag: Ugnsbakade rotsaker med yoghurtdip - Rotsaker i ugn brukar vara ett bra val och yoghurtbaserad dip har inte så hög fetthalt. Kanske skulle matträtten kunna kombineras med mer protein till exempel i form av bönor. Fredag: Italienska köttbullar med salsa och couscous. –Couscous är ett bra val och salsa är baserat på tomat. Fattas lite grönsaker men tar man mycket av salladsbuffén fungerar den. |
sanja.honkanen-skoog@alandstidningen.ax
15 veckor som gjort skillnad för alla
Det var i början av januari – magen var full men orken svag. Nu är det nog, sa Ålandstidningen tillsammans med Folkhälsan, Ålands motionsförbund och Medis.
Så lanserades Kom i gång-kampanjen. Vi fick över 150 som ville vara med och få hjälp att komma i gång.
Vi valde tolv och fäste blicken på valborgsmässoafton.
En euro för varje jättegympare direkt till barnfonden
På söndag klockan sex är det dags för vårens sista jättegympa. Genom att delta gör du gott. Alandiabolagen bidrar med en euro per person till Ålands barnfond.
IFK är med och gympar- är du?
Wiklöf Holding Arena är IFK Mariehamns hemmaplan. På söndag får den besök av alla glada jättegympare. Självklart är a-laget också med på ett hörn.
-Alla som vill kan komma och se på deras träning innan, säger klubbdirektören Peter Mattsson.
Bara ett sätt är rätt på gymmet
En timmes genomgång med instruktör kan bli skillnaden mellan vältränad kropp och förslitningsskador. Ålandstidningen följde Kom i gång-gänget bland tunga maskiner och gigantiska bollar.
Alkovarning plockas bort
Det blir inga varningstexter på alkoholdrycker som Finland tidigare gått in för.
EU sätter stopp för planerna.
Nu har dom lärt sig stava rätt
Någon skyndar förbi på vägen med stavarna i högsta hugget. Kanske är det någon från Kom i gång gänget.
Nu har de fått gå Mia Vartiainens stavgångsskola.
- Bra skor och rätt längd på stavar är A och O, säger hon.
Här gungar Godbyhallen när Gittan sätter fart
Nu ska vi bli ännu fler och tar sikte på megagympa i Mariehamn den 27 april.
Häng med och gympa med andra på söndag
På den första jättegympan kom det 112 personer. På den andra 193 stycken. Hur många blir det denna gång? Var med slå rekordet. Kom på Jättegympa med Gittan Lundberg i Godbyhallen på söndag klockan 18.00.
Bosubollen en svettig lek
Kom i gång gänget uppmanades att plocka fram barnasinnet inför torsdagens träningspass. På en halv boll ställde de sig. På med barnasinnet, nu kunde träningen börja.
-Ni kommer att bli rejält svettiga efter det här, varnar Gujan Östman.
Nu kan vi allt om sallad
Det är fredag kväll och klockan slår sex. Kom i gång gängets deltagare står redo att kavla upp armarna och hugga in. På schemat står inte motion denna gång utan matlagningskurs med Linda Jansson från Medis.
-Fyra olika sallader ska ni göra, säger Linda.
Världen är full av olika träningsformer
Vad man tycker är rolig träning varierar från person till person. Vissa tycker allt som har med träning att göra är tråkigt medan andra känner glädje över all fysisk aktivitet. Det gäller att hitta det där som får en att ge sig i väg för att röra på sig i alla fall. Här är några tips som passar både dem som alltid tränat eller dem som aldrig riktigt kommit för sig att göra det. Och du, glöm inte vattenflaskan.
Ett gympapass för skolan
Hoppa, hoppa, stå, stå ljuder det ur högtalarna tillsammans med musik från Brandsta city släckers. Här lär sig lärarna att sätta fart på eleverna. Friskis och svettis är dem som utbildar.
- Det är rörelseglädje för barn helt enkelt, säger Linda Wrangell Sjöblom.
Visst har vi börjat se resultat
Förra veckan var det Bodypump på Träningsverket och spinning på Avancia, denna vecka är karate och boxercise som deltagarna ska testa på. Hur ser deltagarna på tiden som gått hittills? Har de känt något effekt av de veckor som gått?
Det bor en karate kid i oss alla
Halvtid för kom i gång-gänget. Varför inte inleda det med att få sparka och slå lite på varandra? Inte elakt och inte så att det gör ont utan genom karate. Jättekul tyckte deltagarna.
Träning för både kropp och själ
I dagens samhälle matas människor med sinnesintryck och information från alla håll. För många kan det vara svårt att koppla av. Ett sätt är att gå på yoga.
-Det kan hjälpa en att hitta lugnet i sig själv, säger yogainstruktören Seija Säike.
Michaela är kom i gång gängets nya ansikte
Ett meddelande på telefonsvararen fick Michaela Sundberg. Vill du vara med i Ålandstidningens Kom i gång -grupp? Svaret blev ja och därmed blev hon på en sekund Kom i gång - gruppens Wild card.
-Det är lite pirrigt att komma med mitt i alltihop men det ska bli roligt, säger hon.
Faller en, faller alla, när Gittan sätter fart
Det var stön, det var stånk, det var svett när 193 deltagare gav järnet i Godbyhallen i söndags.
Ålandstidningens jättegympa satte fart på både kropp och själ.
Här är motionskortet för mars
De två första månaderna är avklarade. Nu återstår lika mycket innan våren är över oss på allvar
Kom ihåg att bokföra ditt motionerande på motionskortet.
Gör som vi - var med i söndagens jättegympa!
Gittan Lundberg är redo. Är du? Ålandstidningens stora motionssatsning drar vidare till Godbyhallen. Unna dig själv en helkväll på söndag!
Kitty Andersson, Susanne Fagerlund, Sofie Björke på bilden utmanar förutom alla ålänningar speciellt Pamela Styrström och Maria Granskog att hänga med på söndag!
Pernilla har valt att äta pulver
Sluta äta vanlig mat och drick och ät speciella milkshakes, barer eller soppa istället. Så ser dina måltider ut om du väljer att gå Cambridgekuren. Pernilla Boman är en av många ålänningar som fastnat för den. Men det råder olika meningar om kurens effektivitet. Livsstilsmottagningen och Folkhälsan är mer skeptiska.


























