På kollissionskurs med verkligheten
Kamrater Hallbäck och Holmberg har mer gemensamt med kaviarvänsterns Hollande och glödröde Ohly - än med pragmatiske Lipponen och Persson.
INTE OVÄNTAT beskyller S-partisekreteraren Anders Hallbäck alla som inte delar hans rosiga bild av läget i den åländska ekonomin för att vara dysterkvistar.
Några fakta som stöder den egna synen presenterar han inte vilket är logiskt och naturligt. För den gren av partiet som Hallbäck företräder handlar det här inte om faktiska företagsbokslut och tillväxtstatistik, utan om politik.
FRAMTRÄDANDE socialdemokrater som Anders Hallbäck, Igge Holmberg och Sara Kemetter skönmålar det ekonomiska läget av rent taktiska skäl - de vill inte se några nedskärningar.
Därför gäller det att leda i bevis att skatteflödet rullar på som förr och att klumpsummor bara växer, allt för att de ska kunna spela ut kortet att några obekväma beslut inte behöver tas och att det bara är de dumma borgarna som bråkar.
PROBLEMET ÄR bara ett - verkligheten.
Frågetecknen kring stans intäkter har inte blivit färre under sommaren utan snarare fler, mot bakgrund av hur det ser ut hos några av de viktigaste skattebetalarna på företagssidan.
Likaså är läget i omvärlden fortfarande så oklart att ingen i dag kan säga hur pass väl regeringens inte ens ett år gamla budgetplaner håller.
I veckan kom beskedet att också lokomotivet Tyskland har allt större gruskorn i tillväxtmaskineriet. Om det spiller över och leder till lägre fart i finsk ekonomi slår det direkt på klumpsumman. Likaså får landskapet kallt räkna med att flitpengen inte kommer att öka under den närmaste tiden.
DET VAR den här utveckling som stadsdirektör Edgar Vickström påtalade när han la sitt budgetförslag. Men det viftades bort som skrämselpropaganda av Socialdemokraterna i staden, som då var i full färd med att nedkämpa alla förslag om besparingar, och säga nej till minsta lilla fastighetsutförsäljning.
Om inte verkligheten stämmer överens med den egna politiska agendan får man låtsas som verkligheten inte finns.
FAST NÄR hösten är här talar mycket för att det trots allt blir verkligheten som drar längsta strået, och att arbetet med att effektivisera stans verksamheter därför helt enkelt måste fortsätta.
Som kritiken mot neddragningarna i skärgårdstrafiken visar är arbetet mot sunda finanser inte alltid enkelt. Lika fullt är det nödvändigt, inte minst för ett landskap som själv inte kontrollerar intäktssidan, utan är hänvisat till banken om kostnaderna fortsätter att överstiga vad man får in.
NORDEN HAR föredömligt och i flera omgångar visat att det här går att göra och att det går att komma ut bättre rustad på andra sidan.
Bestämda nypor, förändringsbenägenhet och realism har visat sig skapa välskötta ekonomier med framtidstro. I det arbetet har också i högsta grad socialdemokrater deltagit.
På Åland väljer nu en falang inom partiet i stället att bygga luftslott och stå på bromsnen, en väg som med förskräckelse prövats i södra Europa.
Ideologiskt har kamrater Anders Hallbäck och Igge Holmberg mer gemensamt med kaviarvänsterns François Hollande och glödröde Lars Ohly - än med pragmatiske Paavo Lipponen och Göran Persson.
Det är som det är med den saken.
Men i praktiken behöver det inte få så stor betydelse för helheten.
VIKTIGAST ÄR att den politiska majoriteten inklusive den socialdemokratiska partiledningen, som sitter på en nyckelpost, fortsätter visa att den vill ta ansvar. Och härifrån har inte hörts något annat än att kursen ligger fast.
niklas.lampi@alandstidningen.ax
Nato behöver inte vara ett hot för fredens öar
Ett finländskt Natomedlemskap skulle internationalisera också försvarspolitiken. Internationalisering är vad Åland i snart sagt alla lägen strävar efter.
Utmärkt att Åland syns i Visby
Syns man inte så finns man inte.
Våldet mot barn måste få ett slut
Det är orimligt att barn misshandlas medan utredare är upptagna av sammanträden eller tar semester.
Satsa på en åländsk kandidat i EU-valet
Det är oklokt att splittra de åländska rösterna på flera listor.
Skärpning, Apple
Karlström borde ta ett steg tillbaka och lyssna
Förtroendekrisen mellan ministern och jordbrukarna är inte fruktbar.
Stadens kris är lika mycket politisk som ekonomisk
Den ekonomiska krisen i staden är stor. Men den politiska är troligen större.
Välkommen markering av Ålands president
Presidentens inspel i självstyrelsedebatten saknar inte betydelse.
Utmaningar ger barn självförtroende
Välinformerade vuxna i dag känner till alla hemskheter som kan hända barn. Men risken är att vi gör barnen en björntjänst genom att vara allt för ängsliga. När livet aldrig får göra ont står dem som vuxna oförberedda inför livets svårigheter.
Europas ledare står inför pedagogisk jätteuppgift
Lugnet i eurozonen är skenbart. Under ytan bubblar enorma utmaningar för kontinenten.
Möjlighet för både tillväxt och klimat
Den sista av två viktiga bitar i det åländska energipusslet håller på att falla på plats.
Ett uppkopplat Åland väntar på sin regering
Dagens ålänning är uppkopplad. Samtidigt planerar landskapsregeringen en digital satsning utan att ge sig ut på nätet och prata med sina medborgare.
Konkurrensneutralitet är lika viktigt för redare som för bönder
Bondetåget ställde en relevant fråga i måndags.
Långsam färd mot modernare Åland
För första gången berättar nu LR hur samhällsreformen ska se ut.
Kulturens finansiering borde också debatteras
Att spara på åländska är att se över guldkanterna
Det behövs proportioner i debatten om besparingarna.
Hoten borde inte komma som en överraskning
Det politiska etablissemanget skördar nu vad man sått.
Allt svårare upphandlingar bra argument för kommunsamarbete
De upphandlingar kommunerna på Åland gör blir allt fler, allt mer komplicerade och allt oftare föremål för besvär. Detta kan vara ett argument för att skapa en storkommun på Åland.
Matfusket kan se ut på många vis
DET SENASTE halvåret har frågan om matfusk aktualiserats gång på gång. Först fusket om hästkött som sålts som nötkött. Djupfrysta bär som bär på hepatit a-smitta och en grönsaksblandning som sålts av SOK i Finland och visat sig innehålla delar av den giftiga växten spikklubba.
Fråga alltid om vem som vill skriva om historien
DET FINNS DE som tycker att ämnet historia är oviktigt, ingenting som moderna människor har nytta av. För moderna människor föds fixa och färdiga, utan anknytning till vad som hänt tidigare.














