33 kommentar(er) just nu!

En euro-debatt kunde vara nyttig

EN DEBATT I lagtinget om europeisk ekonomi har efterlysts av förre finansministern Mats Perämaa (Lib). Men den idén köper inte lantrådet och nuvarande finansminister, de tycker att det finns plats för sådan debatt när landskapets budget ska diskuteras i höst.

Det som skulle tala för en egen eurodebatt är att ekonomin och världsekonomin berör globalt. Även Åland berörs i hög grad av oron på valutamarknaden och det kunde vara klokt att analysera den. Inte för att lagtinget kan påverka den ekonomiska politiken i Europa, mer för att man skulle öka kunskapen om krisens mekanismer.

KRISEN FÖR EURON kommer inte att gå över snabbt. Traditionella finanskriser brukar ta mellan tre och fem år innan en ljusning kan anas. På måndagen skrev Finland ner sin tillväxtrprognos för 2013 till mellan noll och en procent.

Men eurokrisen är mer komplicerad eftersom den också har politiska dimensioner och delar EU:s stater. På ena sidan de nordliga och stabila staterna, som blir alltmer ovilliga att betala för den andra sidans, de sydliga staternas instabila ekonomi.

Ett klart tecken på det är Finlands allt mer kritiska attityd i fråga om de stödpaket som beviljas. Det i sin tur beror på det starka trycket från Sannfinländarna och de som röstar på partiet. De etablerade partierna kan inte negligera den politiska opinionen. Samma sak sker i många europeiska länder, extrempartier får luft under vingarna och kan med väljarmandat kräva att bli tagna på allvar.

Bara det kunde vara värt lyhördhet även bland åländska politiker för det finns många som har åsikter om finanspolitiken även här.

KRISEN PÅVERKAR även oss för det allmänt osäkra läget gör människor håller i slantarna, att man hellre sparar en slant än spenderar den. Och när den attityden börjar tillämpas på företagsnivå ger det utslag på arbetsmarknaden. Tjänster sparas in och nyinvesteringar skjuts på framtiden.

Och när en tendens blir generell så blir effekten också det. Om alla sparar samtidigt inom alla sektorer så börjar hjulen snurra långsammare och den eftersträvade tillväxten mattas.

Det skulle vara absolut nödvändigt att skicka sådana signaler till näringslivet att det finns plats för investeringar, framtidstro och nytänkande.

I SPANIEN, SOM är hårt drabbat av bankkrisernas efterdyningar har man idag en katastrofal siffra för arbetslöshet: 25 procent. Alltså är var fjärde spanjor utan jobb. Det säger sig självt att det får stora konsekvenser, för både individer och stat. De siffrorna är ett resultat av att den spanska regeringen bestämt sig för att spara sig ur krisen och varje vecka kommer med nya sparbesked.

Man kräver hårda inbesparingar fast man vet att de kommer att få förödande konsekvenser. Risken idag är att sparkuren visserligen lyckas men att patienten dör av sviterna.

I det här läget borde statligt budgetunderskott kunna accepteras, besparingarna borde skjutas fram tills ekonomin har återhämtat sig. Men det vågar man inte göra.

EN DEBATT OM europeisk ekonomi skulle också kunna renas ut de vanligaste missförstånden om hur stöden används. När vi hävdar att vi i norr "räddar" krisande sydeuropeiska ekonomier med bankstöd så är det ett påstående med väldigt mycket luft i.

De som i första han räddas av stöden är banker i Tyskland och Frankrike, som generöst lånat ut euron till sydliga låntagare, räddas från konkurs. Men de svaga ekonomierna är lika svaga som förut och inte alls "räddade".

Frågan om stark och svag är lika brännande som förut och så länge den europeiska unionen inte vill eller kan ta itu med risktagande europeiska storbanker så kommer vi att få leva med en svajig euro.

Om det kunde man nog tala också i det åländska lagtinget.