bilagor

Gå till arkivet

KONTAKT

Kundtjänst

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00

Besöksadress: Strandgatan 16

Postadress: PB 50
AX-22101 MARIEHAMN

Telefon: +358 (0)18 26026

Mail till nyhetsredaktionen

Kontakta personal

 

Tyck till!

Skicka ett SMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

Skicka sms!

Vill du tipsa oss eller bara visa oss en bild? Skicka den med MMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

 

Rss

Vill du hålla reda på vad som är nytt på Ålandstidningens hemsida?

Utnyttja vår RSS-tjänst

29.7.2012 22:05
Foto: Michael Davis

 

 
40 kommentar(er) just nu!

Värna om identiteten men bygg inte murar

Nyligen publicerade kulturgeografen David Jansson vid Uppsala universitet en artikel om åländsk identitet i den akademiska tidskriften "Place Branding and Public Diplomacy".

Han framhåller där att eftersom ålänningens identitet är så pass stark kan den bidra till både rasism och diskriminering. Till och med personer med svenska som modersmål känner sig utanför det åländska samhället, eftersom svenskar anses vara "bortaifrån".

Var kommer då denna starka identitet ifrån? Med 28.000 invånare bildas på Åland en stark social sammanhållning som baseras på kulturell homogenitet. Det i kombination med att politikerna här står närmare sina medborgare än på andra platser skapar en känsla av att "alla känner alla". Det i sin tur leder till att integrationen av invandrare, särskilt de från icke-nordiska länder, i den demokratiska åländska strukturen hämmas.

Enligt David Jansson har den starka åländska identiteten också mycket med självstyret att göra.

Faran i det här ligger i att det uppstår en protektionism som hindrar arbetskraftsinvandring och samhället går då miste om kompetent arbetskraft. I synnerhet inom vissa yrkesgrupper där det finns en brist på kompetent, utbildad personal.

För att klara av vissa yrken behöver man inte ens kunna språket och man måste sluta bygga upp hinder för människor som vill komma hit.

I sin artikel utgår David Jansson klokt nog från att rasism handlar om hudfärg och etnicitet och till en viss del om språkkunskaper. Diskriminering och protektionism härleds till andra faktorer. I artikeln finns en hänvisning till en undersökning från Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, från 2007. Bland boende på Åland med ett icke-nordiskt modersmål svarade över 50 procent att de hade upplevt diskriminering på grund av ursprung, språk, namn och/eller utseende. Rapportens författare sammanfattar invandrarnas situation på följande sätt:

"Du upplever att du inte anses som en fullvärdig samhällsmedborgare. Du ges inte chansen när du har sökt ett arbete och det är svårt att hitta en bostad. Om du är man kan du få höra förolämpande kommentarer på restauranger. Du upplever att du behandlas mer strikt och du känner att du berövas på din egen identitet."

Vidare visade samma undersökning att det finns en utbredd diskriminering, som sker omedvetet. En av de svarande i undersökningen skriver:

"Jag tycker om mitt jobb och mina kollegor. Men på Åland verkar det som om kanske 70 procent inte tycker att människor från Asien är kapabla eller inte kan förstå vad ålänningarna menar. En man frågade mig om jag visste vad en potatis är? Jag menar, det finns potatisar världen över... När jag kom hit trodde jag att jag hade kommit från helvetet till paradiset, men det visade sig att det åländska samhället är ett annat, mer modernt, helvete. På grund av diskrimineringen."

Att älska sitt land, att stolt hissa sin flagga eller sjunga nationalsången eller i det här fallet "Ålänningens sång" är var mans och kvinnas rättighet. I slutändan handlar det här alltså inte om ett "vi mot dom"-tänkande.

Det handlar om att man absolut ska hålla fast vid sin identitet, men att det kan vara mycket värt att inte låta identiteten bilda en mur så att utomstående inte kan ta del av gemenskapen.

Publicerad 29.7.2012 22:05
Dela ut |