Fyrens Marina - ett lyft för Lumparland
Det man får hoppas är att högljudda röster inte sätter käppar i hjulet för ännu en lovvärd satsning.
FYRENS MARINA har av kritiker utmålats som ett dråpslag mot miljön och den fria rörligheten.
Den så kallade "prästskogen" - som få hade hört talas om innan det här blev aktuellt - ska skövlas och klippor ska sprängas.
Det har också sagts att området är en av få stränder i Lumparland och på Åland som allmänheten fortfarande kan komma ned till.
Men nu ska anonyma investerare bygga ett reservat med lyxstugor åt sig själva. Ja, så har det låtit sedan allt började för några år sedan. Det är också grunden för de besvär som gjort att Fyrens Marina nu fastnat i de byråkratiska kvarnarna.
Men hur bra täckning har dessa rykten och påståenden i verkligheten?
PINSAMT DÅLIG, visar ett besök.
Att den vackra viken mitt emot Långnäs hamn i dag skulle vara ett särskilt välkänt utflyktsmål kan genast avfärdas som en myt.
Någon väg går inte ned till området, knappt en stig. Från vändplan i slutet av den dåligt underhållna skogsvägen är det 400 meter ner genom snåren för att komma till sjön. Spåren av mänsklig närvaro begränsar sig till ett gammalt bildäck och en rasad stenbrygga som måste ha minst 100 år på nacken.
Möjligen har enstaka individer kommit att uppfatta det här som sin egen strand, möjligen är de här individerna nu oroliga över att det ska förändras.
Men pratet om att det här är någon sorts omtyckt öppen oas under församlingens skyddande vingar är i sak inte sant.
I själva verket har ytterst få ens kunnat hitta hit.
OM OCH när småbåtshamnen blir verklighet finns däremot alla förutsättningar för att det kan ändras, och att fler kan få ta del av den här fina delen av Lumparland.
Några bommar på vägen för lumparlänningar och andra planeras inte. Tvärtom är själva syftet att öppna upp och förbättra tillgängligheten.
Bland annat planeras en restaurang med segelpaviljongsstuk. Dit vill man förstås ha folk. Lumparlänningarna är inte bortskämda med sådant i hemkommunen. Inte heller kan man erbjuda de många turisterna som rullar av skägårdsfärjorna mycket av den varan.
Fyrens Marina skulle fylla ett hål.
HUR VAR det då med skövlandet?
Tja. Den så kallade prästskogen visar sig i huvudsak vara en bristfälligt gallrad, halvt uppvuxen planterad barrskog. Den visar sig dessutom ligga utanför det område som Fyrens Marina vill arrendera.
Inte heller går det att hitta belägg för att något miljöbrott på något annat plan i hemlighet planeras.
Ytterst är det myndigheterna som i enlighet med gällande miljölagstiftning avgör vad man får och inte får göra i naturen.
Och ÅMHM har inget att anmärka på planerna.
Tvärtom gav man redan 2009 klartecken i sin miljögranskning för det arbete som behövs för att anlägga gästhamnen.
LYXKÅKARNA lyser för övrigt också med sin frånvaro på skisserna. I stället handlar det om enkla redskapsbodar med loft för övernattning, som ska bjudas ut.
Upplägget kan liknas vid en uppdaterad variant av den gamla klassiska åländska sjöbodsmiljön som smälter väl in i omgivningen. Stranden ska inte sprängas bort. Det får man inte och det vill man inte. Tvärtom ska kojorna placeras mellan bergknallarna och slingra genom vassen.
Ja, det är i varje fall vad initiativtagarna, ett gäng lumparlänningar med båtintresse, hoppas på. De tyckte att det fanns för få båtplatser på den här delen av Åland. Därför gick de med sin idé till en arkitektbyrå som kläckte det här förslaget. Om både kyrkan och kommunen ger grönt ljus kommer de att börja dra väg och lägga ut de första flytbryggorna, i den takt intresserade skjuter till insatser.
Märkligare än så är det inte.
DET VORE därför genuint synd om det här stupade på en ytterst skakig kritik från ett antal högljudda röster.
Enormt mycket energi läggs på att hitta fel och brister i satsningar på Åland.
Det känns inte minst igen från golfbanedebatterna. Det man får hoppas är att samma sak den här gången inte sätter käppar i hjulet för ytterligare ett lovvärt projekt.
Fyrens Marina skulle vara ett lyft för Lumparland, men också Åland, som i ett slag skulle bli lite mer attraktivt för båtturister.
niklas.lampi@alandstidningen.ax
En tänkare vars hjärta klappade för självstyrelsen
Åländsk politik har förlorat en kunnig analytiker med ett starkt engagemang för självstyrelsen.
Vem tänker på vardagens säkerhet?
DEN FARLIGASTE PLATSEN för en kvinna är i hemmet, brukar man påstå.
Politikers fällande väger lätt mot rättens friande
Staden borde ta sig själv i kragen först
Som läromästare i ekonomisk effektivitet framstår staden just nu som mindre trovärdig.
Välkommet klarspråk
Kvinnor som tar plats i offentligheten möts fortfarande av unkna attityder.
Bästa vapnet mot snabblånehajar är kunskap
Obeslutsamheten håller på att hinna ikapp regeringen
Åland våren 2013 befinner sig i ett tillstånd av försenade regeringsförhandlingar.
De små detaljerna säger så mycket
Finlands diplomatiska etikettval visavi Åland säger mycket om hur man uppfattar autonomin.
Svaveldirektivet en nitlottbåde för ekonomin och miljön
Med kroppen som insats i underhållningen
FRÅGAN OM underhållning måste vara så helt kroppsinriktad infinner sig när man ser se på hur eurovisionsfinalen mer och mer förvandlas till en megamanege för jippon av skiftande slag. Egentligen är det jippona, förahandstipsen och artisthysterin som nu är huvudsaken.
Optimism till sjöss
Flera viktiga tecken på framtidstro kommer nu från Ålands största näring.
Få nyheter i kulturpolitiskt program
Skönt besked för Paf - men en viktig fråga kvarstår
Paf är bättre på spelansvar än branschen. Men vad som hände i fallet med bokföraren är lika oklart i dag som före revisionen.
Ingen smitfil till hållbar ekonomi
Stimulanspratet i Europa handlar ofta om att tyskarna ska betala ännu mer.
Konkurrens är en smart sparmetod
Om samma sak kan fås till lägre kostnad är valet inte svårt.
Ett självstyrelsepolitiskt genombrott
Väl rutet, Thörnroos
Det är bra att ministern sätter ned foten i evighetsfrågan om inmatningstarifferna.
Glöm inte emigrationens rötter!
FRÅGOR OM INVANDRING och integrering av arbetskraft har en tendens att röra upp känslor. Invandrad arbetskraft är ett hot mot jobben och kostnaderna för invandring är stora, säger en del debattörer. Men man glömmer att frågan om in- och utvandring är urgammal. Och att alla ålänningar har både in- och utvandrare i släkten.
Växande Stockholm möjlighet för Åland
Stockholm växer rekordartat. Det är också en spännande möjlighet för grannen Åland.
Tuff uppgift väntar Mia Hanström
Grattis, Paf
Det är välkommet att en av hörnpelarna i det lokala it-klustret andas framtidstro.












