Åland ligger sist i Norden när det gäller TV-service

Liberalerna kom för en dryg vecka sedan med ett nytt förslag om hur vår åländska radio- och TV-verksamhet ska finansieras och i slutet på förra veckan skrev liberalen Tony Asumaa en insändare

som mer i detalj visar hur man tänkt sig saken. Tydligen har liberalerna tänkt helt om i den

här frågan efter senaste val. Som bekant var kansliministern i vår förra landskapsregering liberal

och det förslag till ny "licens"-lag som då presenterades kan man nog säga var "180 grader" ifrån

liberalernas nya utspel. Då hette det att den enda möjligheten att få finansieringen av vårt "public

service"- bolag under kontroll var en utökad licenskontroll samt ett licensregister som skulle göras tillgängligt för fogdeämbetet och domstolsväsendet . Nu är det tydligen en mediaskatt som gäller - där ser man vilken skillnad "ett litet" val gör!

Vad vill då liberalerna med det nya "och starkt förbättrade" förslaget? Tydligen är huvudargumentet att 70 procent procent av hushållen skulle få sänkt avgift. Hur det går med eterdistributionen (Smedsböle), med programproduktionen och med alla de hörnstenar som "public service" är byggt på verkar däremot inte bekymra liberalerna. I riket kommer man troligen att införa en YLE- skatt för att finansiera det finländska bolagets verksamhet. Remisstiden på regeringens förslag gick ut den 8 mars så 100 procent säkert är det nog inte ännu, men troligen blir det så. I riket har man alltså kommit fram till att man behöver 0,68 procents skatt per person (undantaget personer med mycket låg inkomst) för att klara YLEs finansiering.

Liberalerna har kommit till 0,3 procent för att finansiera samma service på Åland. För övrigt inte ens

samma service, nämligen som bekant har YLE idag inga radio- eller TV- sändare (inga "Smedsböle-

sändare") utan som alla andra producenter av radio- och TV- program hyr YLE in sig hos distributions-

bolagen och betalar då hyra endast för sina egna 4 TV- kanaler, distributionen av alla andra TV kanaler

finansieras på annat sätt och har ingenting att göra med YLE- avgiften. Däremot är det helt oklart

om liberalerna anser att Ålands Radio/TV även framledes skall hantera, finansiera och sända ut

svenska och finländska TV kanaler som hittills varit fallet. Till och med finansieringen av upphovsrätt

och distribution av reklamkanalen TV 4 har negativt belastat Ålands Radios "public service" verksamhet.

Som det ser ut menar liberalerna att det som blir kvar när alla utgifter för distribution på Åland av icke-åländska kanaler ska användas för åländsk "public service". Med andra ord långt mindre än än 0,3 procent kommer att gå till åländsk verksamhet. I riket anser man alltså att 0,68 procent är rimligt för YLE-finansieringen och här görs inga avdrag för andra kanaler.

Redan idag ligger Åland absolut sist i Norden, inklusive Färöarna, när det gäller total TV-service. I hela

övriga Norden har man lyckats genomföra ett digitalsystem som gör att glesbyggd och skärgård

kan få i stort sätt samma service som tättbebyggda områden. På Åland har vi cirka 70 procent sämre eter -TV-service än något annat område i Norden. Till och med på Färöarna med sitt mycket svåra geografiska

läge har man genomfört full digitalservice med 27 kanaler och olika nivåer med betalkort så att man

inte skall betala för det man inte vill se.

Sammanfattningsvis innan man börjar prata om 0,3 procent mediaskatt måste man utreda vad vi

vill att vår "public service" verkligen skall göra, vad som är förmånligare att privatisera, och framför

allt hur mycket pengar som behövs för att vi ska få samma service som i övriga Norden både när det

gäller lokalproducerad radio och framför allt TV och för att återutsända ett bra programutbud från

Finland och Sverige. Dessutom - vilka nyinvesteringar som krävs för att upprätthålla en normal nordisk

standard i framtiden.

Christian Stormbom