article.con
Provläs landets bästa lokaltidning gratis i två veckor!
Ålandskortet
KONTAKT

Kundtjänst

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00

Besöksadress: Strandgatan 16

Postadress: PB 50
AX-22101 MARIEHAMN

Telefon: +358 (0)18 26026

Mail till nyhetsredaktionen

Kontakta personal

 

 

GRÖNLAND

GRÖNLAND –
EN ARKTISK SYSTERÖ

Läs reportagen
från Grönland här

DYRA DROPPAR

Vi lever i en dyrköpt alkoholkultur. Misshandel, rattfylla, ungdomssupande, plötsliga dödsfall och inte minst livslångt alkoholmissbruk följer i spritens spår. Här kan du läsa Ålandstidningens artikelserie om alkohol.

Läs hela artikelserien här

 

Tyck till!

Skicka ett SMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

Skicka sms!

Vill du tipsa oss eller bara visa oss en bild? Skicka den med MMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

 

Rss

Vill du hålla reda på vad som är nytt på Ålandstidningens hemsida?

Utnyttja vår RSS-tjänst

27.7.2010 22:00
Foto: Emil Fast

 

4 kommentar(er) just nu!

Är veterinärjour viktigare än skärgårdens hälsojour?

Från och med början av april 2010 har ÅHS inskränkt hälsoberedskapen i skärgården för invånare och tillfälliga besökare. Från att det tidigare har funnits dygnet runt beredskap i Brändö och Kökar så har ÅHS slopat beredskapen mellan midnatt och klockan åtta följande morgon.

Under en tredjedel av dygnet är invånarna i skärgårdskommunerna Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga hänvisade till akuten på Ålands centralsjukhus eller alarmcentralen. Det innebär i praktiken att det tar minst en timme innan adekvat sjukvårdshjälp kan erhållas.

En inskränkning som kommunerna i skärgården, enskilda organisationer och invånare ytterst kraftigt protesterat mot utan synlig framgång hittills. Inskränkningen motiveras med att ÅHS måste spara medel. Indirekt hänvisar ÅHS till landskapet som inte har beviljat ÅHS tillräckligt med anslag.

Brändö kommun anser att hälsoberedskapen är ytterst viktig och är därför villig att finansiera den slopade beredskapen för tiden första juli i år till årets slut. För ändamålet har kommunen i årets första tilläggsbudget reserverat 12.500 euro, den summa som beredskapen beräknas kosta i kommunen för nämnda tid. På ett år sparar således ÅHS in cirka 25.000 euro på hälsoberedskapen i Brändö kommun med knappa 500 fast bosatta och sommartid många gånger fler.

Till dags datum har ÅHS inte reagerat på kommunens vilja att finansiera den indragna beredskapen som anses så viktig att kommunen, trots att ansvaret är ÅHS, är villig att med egna skattemedel finansiera beredskapen.

Den 24 juni 2010 står det i tidningen Nya Åland att det på fasta Åland finns veterinärjour dygnet runt hela sommaren. I artikeln står det också att "Målsättningen under jouren är att ge nödvändig första hjälp för att undanröja framför allt livshotande åkommor".

Kostnaderna för denna landskapsfinansierade veterinärjour nämns inte överhuvudtaget. Samtidigt meddelas det i Brändö kommuns infoblad att hälsovårdarna inte får vårda djur oberoende av åkomma.

Ovan nämnda prioritering av hur medlen i landskapet används torde berätta en del. Som att det gått så långt att landskapet i vissa fall prioriterar - och finansierar - djurs välmående framom människors. Jag antar att veterinärjouren inte är förmånligare än beredskapen för invånarna i skärgården på månadsbasis.

Att hoppas är att landskapet åtminstone kan tänka sig att ta emot den finansiering som erbjuds av skärgårdens egna invånare. Detta när skärgården, denna gång i form av Brändö kommun, anser att frågan är så pass viktig att den är beredd att själv stå för finansieringen av kostnaderna.

Tyvärr finns det fler exempel på ett allt hårdare klimat för skärgården. Besparingarna, påtvingade av recessionen delvis, drabbar förvisso alla invånare i landskapet. Ingenstans träffar dock besparingarna så hårt en enskild befolkningsgrupp och dess individer som när det gäller skärgården.

Någonstans går gränsen för vilka minskningar i servicen en region klarar av. Åtminstone om den uttalade målsättningen är att regionen skall leva och inte bara med nödd och näppe överleva. Just nu, med föreslagna och verkställda minskningar i skärgårdstrafiken i form av en kännbar minskning av antalet turer, är landskapet mycket när den gränsen.

Landskapet bör ta sig en mycket allvarlig funderar på konsekvenserna av diverse inbesparingar i framförallt skärgården. Regionen är känslig och någonstans, mycket nära nuläget, går gränsen för vad den tål i form av nedskärningar. Ansvaret vilar också på fasta Ålands befolkning. Är man beredd att "köra ner" skärgården för gott? En skärgård som "körs ner", töms på invånare så småningom, drabbar utöver de som bor i skärgården också de som har intressen i regionen. Den sistnämnda gruppen, de fritidsbosatta framförallt, torde vara betydligt större än den ca 8 % som idag lever och bor i skärgården.

Den större gruppens röst saknas mer eller mindre helt i den minimala debatt som hittills förts i saken. Hoppeligen inser förstås de flesta i landskapet nyttan och glädjen av en "levande" skärgård trots vissa, ibland betydande, kostnader.

Skärgården vill överleva och blomstra och det torde finnas förutsättningar för det idag. Skärgården är redan nu "inne" för många människor en stor del av året. Säsongen förlängs och sträcker sig för många idag året runt. För flera har fritidsbostaden blivit ett andra hem. Med ett allt mindre beroende av plats och rum genom främst teknikens landvinningar, så finns det tillräckligt många som potentiellt torde vara intresserade av och ha möjligheter att bosätta sig i skärgården året runt.

Det finns behov av andra alternativ när det gäller boende- och uppväxtmiljöer än städer och tätorter. Skärgården vill och försöker men klarar sig inte utan majoritetens, fastålänningarnas, positiva och konkreta vilja. Och nu behövs den viljan extra mycket.

Dagens gästledare skrivs av John Wrede, kommundirektör på Brändö. Men han påpekar att han inte skriver på uppdrag av kommunen.

Publicerad 27.7.2010 22:00
Dela ut |