article.con
Provläs landets bästa lokaltidning gratis i två veckor!
Ålandskortet
KONTAKT

Kundtjänst

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00

Besöksadress: Strandgatan 16

Postadress: PB 50
AX-22101 MARIEHAMN

Telefon: +358 (0)18 26026

Mail till nyhetsredaktionen

Kontakta personal

 

 

GRÖNLAND

GRÖNLAND –
EN ARKTISK SYSTERÖ

Läs reportagen
från Grönland här

DYRA DROPPAR

Vi lever i en dyrköpt alkoholkultur. Misshandel, rattfylla, ungdomssupande, plötsliga dödsfall och inte minst livslångt alkoholmissbruk följer i spritens spår. Här kan du läsa Ålandstidningens artikelserie om alkohol.

Läs hela artikelserien här

 

Tyck till!

Skicka ett SMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

Skicka sms!

Vill du tipsa oss eller bara visa oss en bild? Skicka den med MMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

 

Rss

Vill du hålla reda på vad som är nytt på Ålandstidningens hemsida?

Utnyttja vår RSS-tjänst

18.7.2010 12:20

 

8 kommentar(er) just nu!

Åland har massor av stoff för temavandringar

SEDAN MITTEN AV 1970-talet har Stockholms stadsmuseum arrangerat stadsvandringar. Idag ordnar museet fortfarande ett 20-tal vandringar per sommar. Nytt är att ett antal privata aktörer också dykt upp som arrangörer med mer "nischade" vandringar. Och publik finns det, majoriteten är stockholmare och turisterna är på inget vis dominerande.

Om det här fenomenet skrev Svenska Dagbladet den 14 juli och reportern hade följt med på en vandring i snuskets Stockholm. Så sent som på 1700-talet var ju Stockholm Europas smutsigast huvudstad.

Artikeln är tankeväckande för att den visar att det finns massor av aktiviteter att erbjuda, aktiviteter som är berikande på mer än ett sett. Inte minst för att de ställer invanda föreställningar om det förflutna på huvudet.

SÅ VARFÖR SKULLE inte någon eller några driftiga entreprenörer på Åland kunna göra en succé av vandringar i det förflutna? Hela landskapet är ju som en skattkista för historieintresserade, varje by och varje väg har någonting att berätta om det förflutna.

Naturligtvis måste vandringarna ledas av kunniga och entusiastiska guider. Det gör inget om de är lite nördiga och har snöat in på olika specialområden, det gör bara vandringen mer givande.

Man kan mycket väl börja i liten skala för att testa intresset och man ska inte glömma att ta med skolor och Medis i planeringen. De är utmärkta länkar till kunskapstörstiga människor.

BARA I MARIEHAMN finns det hur mycket underlag som helst för temavandringar trots att staden är ung. Ett givet tema är sjöfarten med allt från Gustaf Erikson-villan, barken Pommern, lotsstugan, tullpackhuset och de olika rederikontoren som deletapper för att beskriva hur sjöfart och samhälle levde i symbios.

Badhusepoken är ett annat tema. Nog för att mycket försvunnit av de fysiska lämningarna men platserna är kvar. Badhusparken, Bastun, grunderna efter badhotellet liksom Östra hamnen och det som är kvar av bryggorna.

Barnens Mariehamn i gången tid kan också beskrivas med vandring till gamla folkskolan, en sväng till platsen som var barnhem och där barn levde under ganska grymma former för drygt ett halvsekel sedan, de första daghemmen som drevs av ideella föreningar och så vidare.

Och visst kunde även Mariehamn ha en snuskvandring till det som var Rönnbergs torg, den öppna soptippen som låg där Östra utfarten idag drar fram. Många stadsbor har mycket levande minnen av den och av alla megastora råttor som bodde på tippen. Klinten som industriområde skulle också vara värt en vandring. Algots varv, som ska bli ett lyxigt bostadsområde, har ett brokigt förflutet som borde intressera både miljöinspektörer och lokalhistoriker.

OM ETT PROJEKT som det här föreslagna alls ska kunna komma igång så måste det nog genomföras av eldsjälar.

Staden har inget eget museum och har ju till och med haft svårigheter med att hitta en plats där modellstaden kan visas. Landskapets museibyrå går på sparlåga och har inte möjligheter att inleda nya projekt. Troligen är det lika bra för projekt som stads- och kunskapsvandringar måste drivas av entusiaster och dem hittar man sällan inom förvaltningar.

Så mycket är närhistoria och så mycket som håller på att falla i glömska redan. Det är verkligen en domänförlust om det får gå så långt, minnets domäner är svåra att återerövra.

Man kan bara se på alla pseudoargument som framförts i Korv-Göran-debatten. Att kalla en bit tomt med grus på för kulturminne är väl magstarkt, till och med i Mariehamn. Men det visar onekligen hur snabbt kunskap om miljöer försvinner.

Men åt det kan man göra någonting - om man inte väntar så att minnena får blekna helt.

Benita Mattsson-Eklund
kulturen@alandstidningen.ax
Publicerad 18.7.2010 12:20
Dela ut |