0 kommentar(er) just nu!

Östersjönsseminariet fullt av idéer

ÅLANDS BILDNINGSFÖRBUND r.f. arrangerade med Nefco och tankesmedjan "de tre äldre ingenjörerna " som föreläsare den 15 december 2008 ett Sverige - Åland - Finland Östersjöseminarium i självstyrelsegården. Delfinansierat av Ålands landskapsregering. Med flertalet förfrågningar som grund har jag sammanställt lite punkter som framfördes som förlag på hur vi kan utveckla Åland mot ett hållbarare och samtidigt miljövänligare samhälle. Med tanke på de vindkraftverk som byggts och de som man planerar bygga, kommer det att löna sig att omvandla bilparken på Åland till att omfatta el-bilar och i någon mån även hybridbilar. Hybridbilarna behöver inte ha större kraftkällor än 40 - 60 kW. Men ändå så stora om man önskar köra utanför landskapets gränser. El-bilen kunde utnyttjas över hela Åland om laddningsplatser införlivades i infrastrukturen. Utvecklingen påskyndas genom understöd i form av ekonomiska bidrag och snabba beslut från politiskt håll.

Direkta vattenpumpar och dito turbiner kunde möjliggöra ackumulering av vindenergin. Genom elektrolys av vatten, för att lagra vätgas och syre i separata tankar. Ett annat sätt är att lagra värme i magasin eller genom värmepumpar direkt alstra värme eller kyla för industri eller hushåll. Allt detta skulle ge Åland en bättre handelsbalans eftersom importen av fossila bränslen avsevärt kan minskas. Ett sätt att skaffa sig " buffertverk " kunde vara att på djuptvatten anlägga ett cylinderformat liggande magasin från vilket vatten kunde pumps ut med hjälp av billig el- från nätet/vindkraftverken så att man därefter, då det inte blåser och vindkraftverken inte alstrar energi, kunde ta ut effekt genom att låta vatten från havsytan försörja en turbingenerator vid inloppet till magasinet.

TURBINGENERATORER för ändamålet finns redan utvecklade. Med utbyggnad av vindenergi påstods även den tilltänkta elkabeln österut mot Finland inte heller nödvändig att anlägga.

Den algblomning som förekommer i Östersjön är energi som bör tas till vara på och skördas. Detta kunde förbättra eller utöka möjligheterna till gödsling för lantbruket. Hur det skulle gå till att genom olika synergieffekter förbättra totalekonomin för Åland genom vindkraftssystemet vore kanske ett intressant utvecklingsprojekt i sig? Ytterligare nämndes att rötning av vallväxter och fiskavfall kunde användas vid en biogasanläggning. Vassförbränning för fjärrvärme föreslogs, där fyra ton vass motsvarar energin i cirka två ton olja. Ett lokalt producerat torrfoder för fiskodlingen skulle rätt utvecklat kunna ge noll utsläpp och skapa en helt ny export industri på Åland. Vidare presenterades Gasong - motorns fördelar för fartyg och båtar där det finns utrymme för installation av en "rörångpanna" kan bränsleekonomin för fartyg förbättras med 10-13 procent vid 75 procent effektförbrukning med full last. Insprutningen av överhettad vattenånga i processen reducerar även kraftigt utsläppen av kväveoxider. En av föreläsarna var professor i miljörätt Karl - Johan Lehtinen. Han har fungerat som rådgivare för den finska regeringens representanter och jobbar för närvarande som det Nordiska miljöfinansieringsbolagets NEFCO:s miljöexpert. Lehtinens förra arbetsplats fick den åländska Östersjöfondens pris ett tidigare år, mycket tack vare det arbete Karl-Johan deltog i.

Mikael Erickson

verksamhetsledare vid Ålands bildningsförbund r.f.