Så tyst det blivit i klimatdebatten
Monbiot har räknat fram att vi har 20 år på oss för att stoppa uppvärmningen av planeten.
DET ÄR GANSKA tyst om miljö- och klimatförändringar hos opinionsbildarna just nu. Från att ha varit glödhett för några år sedan har ämnet gått till att vara i bästa fall ljummet. Men det beror inte på att allt har blivit mycket bättre, snarast tvärtom.
Vädret denna sommar, med värmen som uteblev och ytterst låga medeltemperaturer är ovanlig. Men vid polerna, där det borde vara kallt har sommaren varit osedvanligt varm, till och med garvade klimatforskare trodde inte sina ögon när flygbilder av Grönlands glaciärer visade på hur snabb glaciärminskningen är. Samtidigt i sommar lider USA av extremvärme som får majsskörden att torka bort.
MEN DET FINNS också pragmatiken som hävdar att vädret "alltid" växlat och hänvisar till istider tidigare i planetens historia eller till svängningar i temperaturer från 1700-talet och framåt. De menar att alla hot är överdrivna, att vi kan fortsätta leva som om ingenting hänt.
Men det är en illusion. Mycket har hänt.
Aldrig har vår planet utsatts för så stor klimatpåverkan som under de 50 senaste åren. Vi kan också med blotta ögat se nedsmutsningen av haven som kontinuerligt sker.
I fredagens tidning skrev vi till exempel om att flundrorna flyr den nedsmutsade Östersjön och att bara små bestånd är kvar.
TVÅ BRITTISKA miljö- och klimatdebattörer som förtjänar att läsas är George Monbiot och Mark Lynas
De har rest, iakttagit och intervjuat och läst tusentals rapporter om klimatfrågor. De kan inte avfärdas som "sensationsjournalister". Men deras böcker lyfts sällan fram i nordiska sammanhang, kanske för att de är för radikala.
I stället talar vår miljörörelse om de små stegen som ska frälsa världen. Att byta till lågenergilampor och cykla i stället för att ta bilen är helt i linje med vad som är politiskt korrekt.
Det är så klart viktigt att vara medveten om hur de små handlingarna påverkar globalt. Men Monbiot, som inte är politisk korrekthet, slår fast att på egen hand kan man inte påverka någonting, det är "en dödlig illusion".
Om planeten ska räddas måste det till mycket kraftigare och gemensamma åtgärder. Monbiot ber om ursäkt för att han skriver det men lösningen på klimatproblemen stavas: reglering och ransonering.
DET MEST REELLA hotet är att medeltemperaturen stig. Det gör att glaciärer smälter, att världshaven stiger och biologin påverkas och med det människans livsvillkor.
Monbiot har räknat fram att vi har 20 år på oss för att stoppa uppvärmningen av planeten. 20 år då koldioxidutsläppen måste minskas med 90 procent.
Går det att göra? Ja, svara Monbiot, men bara om vi lägger om vårt konsumtionsmönster så att de rika länderna minskar sitt uttag av energi. Ransonering av koldioxidenergi i nationell skala först, sedan en övergång till användande av ren energi.
Men med tanke på vad de internationella miljökonferenserna kommer fram till så är läget dystert. Ingen är beredd på drastiska ingrepp och ingen vill tro på ett "värstascenario". Därför fortsätter vi att leva som om vi hade minst tre planeter att förbruka.
ENLIGT BÅDE Lynas och Monbiot utgör flygandet det största enskilda hotet mot biosfären. Partiklarna i flygavgasen sprider sig i atmosfären och lägger sig som ett lock över planeten. När det regnar blir vi alla duschade med partikelbemängt regn och regnvattnet rinner ut i floder, sjöar och hav. Därför borde vi minska på antalet flygturer.
Men, det är båda författarna medvetna om, det slår mot vad moderna människor anser är deras självklara rätt. Att köpa en solresa till Thailand för två veckor, att alla EU-politiker och tjänstemän är beroende av att flyga till möten för att jäkta vidare till nästa och nästa. Därför väljer vi att inte tro på författare som Monbiot och Lynas.
Och planeten får fortsätta att svettas under utsläppsbördan. Och vi klagar på att väderleksrapporterna är så opålitliga nuförtiden.
kulturen@alandstidningen.ax
Utmärkt att Åland syns i Visby
Syns man inte så finns man inte.
Våldet mot barn måste få ett slut
Det är orimligt att barn misshandlas medan utredare är upptagna av sammanträden eller tar semester.
Satsa på en åländsk kandidat i EU-valet
Det är oklokt att splittra de åländska rösterna på flera listor.
Skärpning, Apple
Karlström borde ta ett steg tillbaka och lyssna
Förtroendekrisen mellan ministern och jordbrukarna är inte fruktbar.
Stadens kris är lika mycket politisk som ekonomisk
Den ekonomiska krisen i staden är stor. Men den politiska är troligen större.
Välkommen markering av Ålands president
Presidentens inspel i självstyrelsedebatten saknar inte betydelse.
Utmaningar ger barn självförtroende
Välinformerade vuxna i dag känner till alla hemskheter som kan hända barn. Men risken är att vi gör barnen en björntjänst genom att vara allt för ängsliga. När livet aldrig får göra ont står dem som vuxna oförberedda inför livets svårigheter.
Europas ledare står inför pedagogisk jätteuppgift
Lugnet i eurozonen är skenbart. Under ytan bubblar enorma utmaningar för kontinenten.
Möjlighet för både tillväxt och klimat
Den sista av två viktiga bitar i det åländska energipusslet håller på att falla på plats.
Ett uppkopplat Åland väntar på sin regering
Dagens ålänning är uppkopplad. Samtidigt planerar landskapsregeringen en digital satsning utan att ge sig ut på nätet och prata med sina medborgare.
Konkurrensneutralitet är lika viktigt för redare som för bönder
Bondetåget ställde en relevant fråga i måndags.
Långsam färd mot modernare Åland
För första gången berättar nu LR hur samhällsreformen ska se ut.
Kulturens finansiering borde också debatteras
Att spara på åländska är att se över guldkanterna
Det behövs proportioner i debatten om besparingarna.
Hoten borde inte komma som en överraskning
Det politiska etablissemanget skördar nu vad man sått.
Allt svårare upphandlingar bra argument för kommunsamarbete
De upphandlingar kommunerna på Åland gör blir allt fler, allt mer komplicerade och allt oftare föremål för besvär. Detta kan vara ett argument för att skapa en storkommun på Åland.
Matfusket kan se ut på många vis
DET SENASTE halvåret har frågan om matfusk aktualiserats gång på gång. Först fusket om hästkött som sålts som nötkött. Djupfrysta bär som bär på hepatit a-smitta och en grönsaksblandning som sålts av SOK i Finland och visat sig innehålla delar av den giftiga växten spikklubba.
Fråga alltid om vem som vill skriva om historien
DET FINNS DE som tycker att ämnet historia är oviktigt, ingenting som moderna människor har nytta av. För moderna människor föds fixa och färdiga, utan anknytning till vad som hänt tidigare.
Alla kan inte alltid få allting
En tänkare vars hjärta klappade för självstyrelsen
Åländsk politik har förlorat en kunnig analytiker med ett starkt engagemang för självstyrelsen.















