7 kommentar(er) just nu!

Värt att fundera på vad som orsakar gräl

FÖR DE FLESTA ÄR årets sommarsemester nu ett avslutat kapitel. Man återvänder till jobb och vardag, till de fungerande rutinerna. Fast kanske inte till alla rutiner.

För hösten är också högsäsong för familjeterapeuter och skilsmässoadvokater eftersom sommarens ledighet är en prövosten för många förhållanden.

Det är en paradox, för vi väntar ju så på semestern för att ha tid att rå om varann. När vi sedan får mer tid tillsammans dyker konflikterna upp, gamla som nya, och idyllen byts till en svärtad Bergmanfilm.

MEN MAN MÅSTE inte låta semestergrälen leda så långt som till skilsmässa. Gräl kan faktiskt vara början på någonting nytt för gräl är ändå tecken på känslor, den dag man övergår till att tiga är inte bättre.

Och tro inte på de par som säger att de "aldrig grälar". Det är antagligen inte sant eller så talar man om ett förhållande där de negativa känslorna har hittat andra uttrycksformer.

I dag är det populärt att tala om vad man har med sig "i ryggsäcken" i form av minnen och erfarenheter. Omedvetet tar man efter det konfliktmönster som funnits i barndomshemmet - eller så tar man fullständigt avstånd från det. Det kan vara värt att ta en titt på vad som finns undanstuvat i det emotionella bagaget.

GRÄL BÖRJAR OFTA när vi är arga, man vill ha en förklaring på någonting på minuten. Det är nog inte det bästa utgångsläget - om man nu inte bara är ute efter att få lätta på det inre trycket.

Det är mycket möjligt att grälen om småsaker är uttryck för annat som man inte grälar om. Då kan det vara värt att stanna upp och fråga sig om det är värt att börja ett gräl om just småsaker.

Handlar det om svåra saker så bör man välja tillfället väl och inte ha siktet inställt på att det måste bli ett gräl. Man kan diskutera svåra saker utan att börja beskylla varandra för det ena eller det andra. Kanske det är därför semestern blir konfliktfylld, man tror att det ska finnas tid för fördjupade samtal om svåra saker och upptäcker att tiden inte finns.

ETT GRÄL BÖRJAR ofta med missförstånd, om tolkningar och om hur man uppfattar påståenden. Det blir så lätt fel i kommunikationerna, till exempel för att man inte lyssnar på vad motparten säger eller för att man hakar upp sig på något ord av det som sägs. Grälet har gått från åsiktsutbyte till att bli en domstolsförhandling om skuldfrågor.

Ett sätt att ta udden av den tendensen är att fråga vad motparten menar, för det är inte alls säkert att man kan lita på sina öron i ett gräl.

Man ska också akta sig noga för att dra upp gamla konflikter i ett gräl, det kan vara lätt hänt men blir alldeles fel.

Det gäller också i fråga om andra konflikter och gräl mellan människor i allmänhet.

GRÄL KAN VARA uppfriskande och klargörande. Det är inte bra om man alltid lär sig att vika undan av rädsla för att ta konflikt. Då blir man som utnyttjad och överkörd.

Men de som från småbarnsår har lärt sig att ögonblickligen låta ilskan få utlopp kan utvecklas till odrägliga tyranner som håller näromgivningen i skräck med rädsla för ilskna utbrott och det är inte bra det heller.

Finns det ett råd att ge så är det väl att utveckla en vettig "taktik" för grälandet och komma överens om att ett gräl, en dispyt eller vad vi väljer att kalla det får ett avslut. Gräl som aldrig avslutas är de mest destruktiva.

Om man testar att skriver ner ilskna och grälsjuka kommentarer så ser man lätt hur sårande de är. Någonting man inte tänker på när orden bara trillar ur munnen.

Så var försiktiga med orden - de kan förvandlas till dödliga projektiler.