Gör den åländska arbetsmarknaden mer attraktiv för ungdomar
VI UPPMUNTRAS att fara ut i världen, att uppleva saker och att lära oss om andra kulturer. Vi ska åka på utbytesår, nätverka, lära oss många språk och skaffa oss spetskompentens inom olika områden. Vi läser kurs efter kurs i olika ämnen i syfte att säkra vår framtid och kunna få ett bra jobb på en arbetsplats där vi trivs. "Men ungdomar, återvänd till Åland sedan - vi behöver er!" uppmanar åländska politiker, företagare och släktingar.
DET ÅLÄNDSKA SAMHÄLLET behöver oss. Det är vi ungdomar som ska föra och utveckla samhället vidare. Paradoxalt är det därför att möjligheterna att få ett sommarjobb inom det område man studerar inte alltid är så stora. Det ekonomiska läget är en förklaring, hög konkurrens om sommartjänsterna är en annan.
Den ekonomiska krisen till trots, - de som är på semester behöver en vikarie och att som företag välja att dra in på en av de bästa rekryteringsmöjligheterna som ett företag kan få, är att göra sig själv en stor björntjänst.
Sommarjobben är ett enkelt och effektivt sätt för de åländska företagen att knyta kontakter med kommande anställda, få ny input samt visa de åländska ungdomarna vilka tjänster och möjligheter att avancera det finns för dem som siktar högt.
ETT ANNAT SÄTT för företagen att locka till sig kunniga ungdomar är genom praktikplatser och stipendier. En del företag på Åland har redan förstått nyttan i att erbjuda unga studeranden möjligheten att praktisera hos dem, något som i många fall leder till en framtida anställning inom bolaget. Andra ligger långt efter i det loppet.
Vidare är stipendier ett utmärkt sätt för arbetsplatser att kartlägga duktiga ungdomar i en specifik bransch. I ansökningen kan man be ungdomarna komma med innovativa idéer på utveckling av företaget eller be dem utvärdera en nuvarande tjänst. Det ger företaget förbättringsförslag och åsikter från utomstående ögon, som dessutom är helt gratis. Det är först till kvarn som gäller när det kommer till att fånga upp unga talanger. Den ekonomiska kostnaden kommer säkerligen att ge avkastning på sikt.
De sociala medierna är även en effektiv kanal för de åländska arbetsplatserna att marknadsföra sig och sin verksamhet. Genom evenemang, tävlingar och informationskampanjer på exempelvis Facebook når man ut till ett forum där majoriteten av ungdomarna faktiskt vistas. Detta är något ett flertal av de åländska företagen skulle kunna bli mycket bättre på.
För syns man inte, så finns man inte.
HEMBYGDSRÄTTEN är ett annat omdiskuterat ämne. Att kunna behålla sin hembygdsrätt under den tid man är borta och studerar borde vara en självklarhet. Att ändra på det systemet är ett relativt enkelt sätt att riva en av de murar som i dagsläget kan försvåra valet att återvända hit för att arbeta och bo.
INTEGRERA, BJUD IN och hjälp oss ungdomar att komma in i den åländska arbetsmarknaden redan i ett tidigt skede. Visa oss vad ni kan erbjuda för intressanta och utmanande jobb och ge argument till varför just ni är de bästa att arbeta för i framtiden. Utforma karriärmöjligheter och skapa ett samhälle som är lätt att återvända till. Vi jobbar gärna för er om ni jobbar för oss.
Den 8 augusti ordnar landskapsregeringen en sommarträff som riktar sig till unga studerande som flyttat från Åland för att utbilda sig. Seminariet, som vill ta reda på vilka förväntningar unga har på den åländska arbetsmarknaden och hur unga studerande ser på sina möjligheter att återvända till Åland efter studietiden, är en möjlighet för alla unga att komma med sina åsikter. Klockan 18-20 i Alandica kultur och kongress.
Politikers fällande väger lätt mot rättens friande
Staden borde ta sig själv i kragen först
Som läromästare i ekonomisk effektivitet framstår staden just nu som mindre trovärdig.
Välkommet klarspråk
Kvinnor som tar plats i offentligheten möts fortfarande av unkna attityder.
Bästa vapnet mot snabblånehajar är kunskap
Obeslutsamheten håller på att hinna ikapp regeringen
Åland våren 2013 befinner sig i ett tillstånd av försenade regeringsförhandlingar.
De små detaljerna säger så mycket
Finlands diplomatiska etikettval visavi Åland säger mycket om hur man uppfattar autonomin.
Svaveldirektivet en nitlottbåde för ekonomin och miljön
Med kroppen som insats i underhållningen
FRÅGAN OM underhållning måste vara så helt kroppsinriktad infinner sig när man ser se på hur eurovisionsfinalen mer och mer förvandlas till en megamanege för jippon av skiftande slag. Egentligen är det jippona, förahandstipsen och artisthysterin som nu är huvudsaken.
Optimism till sjöss
Flera viktiga tecken på framtidstro kommer nu från Ålands största näring.
Få nyheter i kulturpolitiskt program
Skönt besked för Paf - men en viktig fråga kvarstår
Paf är bättre på spelansvar än branschen. Men vad som hände i fallet med bokföraren är lika oklart i dag som före revisionen.
Ingen smitfil till hållbar ekonomi
Stimulanspratet i Europa handlar ofta om att tyskarna ska betala ännu mer.
Konkurrens är en smart sparmetod
Om samma sak kan fås till lägre kostnad är valet inte svårt.
Ett självstyrelsepolitiskt genombrott
Väl rutet, Thörnroos
Det är bra att ministern sätter ned foten i evighetsfrågan om inmatningstarifferna.
Glöm inte emigrationens rötter!
FRÅGOR OM INVANDRING och integrering av arbetskraft har en tendens att röra upp känslor. Invandrad arbetskraft är ett hot mot jobben och kostnaderna för invandring är stora, säger en del debattörer. Men man glömmer att frågan om in- och utvandring är urgammal. Och att alla ålänningar har både in- och utvandrare i släkten.
Växande Stockholm möjlighet för Åland
Stockholm växer rekordartat. Det är också en spännande möjlighet för grannen Åland.
Tuff uppgift väntar Mia Hanström
Grattis, Paf
Det är välkommet att en av hörnpelarna i det lokala it-klustret andas framtidstro.
Ingen skillnad på Kim Jong-un och Thatcher?
Det är hög tid för partiordförande Camilla Gunell att sätta ner foten.












