Logiskt att Finland pratar euroutträde
Idén om en skuldunion hotar slita sönder valutaunionen.
ÄR DET "olämpligt" av Finlands finansminister Jutta Urpilainen att antyda att landet kan lämna euron hellre än fortsätta betala andras skulder? Ja, det är i varje fall Italiens premiärminister Mario Montis åsikt. Han vädrade nyligen sitt missnöje med de nordiska länderna och fick medhåll av Spaniens premiärminister Mariano Rajoy. Och visst, sett ur Montis och Rajoys horisont vore det synnerligen olämpligt om stödkranen i norr plötsligt stängdes.
FAST UR finländskt perspektiv ser det annorlunda ut och är knappast konstigt att ett euroutträde diskuteras allt öppnare.
Det är tvärtom demokratiskt logiskt och ekonomiskt förståeligt.
Finland är ett i grunden välskött land men har också en statsskuld som växer alarmerande snabbt. Inom kort kommer det att leda till nedskärningar i välfärd och ännu flera skattehöjningar. Ska då Finland utan att blinka pytsa iväg ännu flera skattemiljarder till spanska banker som tagit för stora risker och till ett Grekland som fortsätter att bryta löften?
MOT BAKGRUND av det här kan man tvärtom se Finlands finansministers reaktion som en sund signal om att hon handskas varsamt med skattemedel.
Man kan också se hennes markering som ett nyttigt ifrågasättande av en kultur där ansvarslöshet belönas i Europa i dag.
Den svenske ekonomiprofessorn Mats Persson har skrivit en färsk bok om det här syndromet, som han och nationalekonomerna kallar "moral hazard" eller moralisk risk.
VAD DET handlar om är något som varje förälder känner väl till. Om man varnar och varnar men aldrig följer upp kommer barnet att fortsätta göra det som man inte får göra.
På samma sätt kan nu Aten, Rom och Madrid kallt kalkylera med att EU i slutet av dagen ändå öppnar plånboken på nytt. Därför behöver man inte på allvar skärpa sig. Det är nämligen signalen som Europa, med några undantag, skickat ut. Avtal behöver inte hållas, sanktioner uteblir, pappa EU kommer ändå till undsättning när det kniper.
DETTA MÖNSTER går igen på krismöte efter krismöte. Även denna vecka.
Spanien ska nu få ytterligare ett år på sig att klara de mål som tidigare satts upp, och villkoren för Greklands lån väntas till hösten förhandlas om. Det som sades vara ristat i sten var inte ens draget i vatten. Det var inte meningen att det skulle bli så här, visar Persson i sin bok.
Tvärtom slog EU i Maastrichtfördraget fast att det är förbjudet att lösa ut skuldsatta grannar.
Orsaken var att man ville undvika exakt den knipa man nu placerat sig i. Man ville tvinga länder att ta ansvar för egna handlingar. Av samma skäl löser inte heller den federala regeringen i USA ut delstater om de går ned sig i skuldträsket.
MEN NÅGONSTANS har gammalt hederligt ansvarstagande fasats ut på EU-nivå och ersatts av något helt annat. Om det fortsätter så här spår Mats Persson och många andra att det vi hittills sett bara är början på något som kan bli riktigt fult.
Mottagarländerna är i dag allt surare över att de betalande länderna har mage att ställa motkrav. I Grekland ritar man redan Hitlermustascher på Angela Merkel. Samtidigt är de betalande länderna allt tröttare på att betala. Det är vanligen inte civiliserade och ansvarstagande partier som vinner på en sådan utveckling - utan gapiga populister. Finland är i det avseendet inget undantag.
MITT I ALLT det här försöker stödtörstande regeringar i södra Europa, eurobyråkrater och en del drömmare hos oss säga att allt handlar om solidaritet.
Men det är en sak att ge bistånd till länder som verkligen behöver det, något helt annat att göra det till industriländer och forna stormakter som gång på gång visar att de inte förmår ta eget ansvar.
Mycket talar för att EU:s ledare står inför ett smärtsamt vägval.
Antingen släpper man idén om en skuldunion. Eller så fortsätter man på den inslagna vägen och riskerar euron och kanske EU. Det vore synd på en god fredsidé.
niklas.lampi@alandstidningen.ax
Staden borde ta sig själv i kragen först
Som läromästare i ekonomisk effektivitet framstår staden just nu som mindre trovärdig.
Välkommet klarspråk
Kvinnor som tar plats i offentligheten möts fortfarande av unkna attityder.
Bästa vapnet mot snabblånehajar är kunskap
Obeslutsamheten håller på att hinna ikapp regeringen
Åland våren 2013 befinner sig i ett tillstånd av försenade regeringsförhandlingar.
De små detaljerna säger så mycket
Finlands diplomatiska etikettval visavi Åland säger mycket om hur man uppfattar autonomin.
Svaveldirektivet en nitlottbåde för ekonomin och miljön
Med kroppen som insats i underhållningen
FRÅGAN OM underhållning måste vara så helt kroppsinriktad infinner sig när man ser se på hur eurovisionsfinalen mer och mer förvandlas till en megamanege för jippon av skiftande slag. Egentligen är det jippona, förahandstipsen och artisthysterin som nu är huvudsaken.
Optimism till sjöss
Flera viktiga tecken på framtidstro kommer nu från Ålands största näring.
Få nyheter i kulturpolitiskt program
Skönt besked för Paf - men en viktig fråga kvarstår
Paf är bättre på spelansvar än branschen. Men vad som hände i fallet med bokföraren är lika oklart i dag som före revisionen.
Ingen smitfil till hållbar ekonomi
Stimulanspratet i Europa handlar ofta om att tyskarna ska betala ännu mer.
Konkurrens är en smart sparmetod
Om samma sak kan fås till lägre kostnad är valet inte svårt.
Ett självstyrelsepolitiskt genombrott
Väl rutet, Thörnroos
Det är bra att ministern sätter ned foten i evighetsfrågan om inmatningstarifferna.
Glöm inte emigrationens rötter!
FRÅGOR OM INVANDRING och integrering av arbetskraft har en tendens att röra upp känslor. Invandrad arbetskraft är ett hot mot jobben och kostnaderna för invandring är stora, säger en del debattörer. Men man glömmer att frågan om in- och utvandring är urgammal. Och att alla ålänningar har både in- och utvandrare i släkten.
Växande Stockholm möjlighet för Åland
Stockholm växer rekordartat. Det är också en spännande möjlighet för grannen Åland.
Tuff uppgift väntar Mia Hanström
Grattis, Paf
Det är välkommet att en av hörnpelarna i det lokala it-klustret andas framtidstro.
Ingen skillnad på Kim Jong-un och Thatcher?
Det är hög tid för partiordförande Camilla Gunell att sätta ner foten.
Budgetmål - ett hot mot undervisningen?
Välkommet tillväxtfokus
Landskapets roll i tillväxtfrågorna är vingklippt men ändå stor.












