bilagor

Gå till arkivet

KONTAKT

Kundtjänst

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00

Besöksadress: Strandgatan 16

Postadress: PB 50
AX-22101 MARIEHAMN

Telefon: +358 (0)18 26026

Mail till nyhetsredaktionen

Kontakta personal

 

Tyck till!

Skicka ett SMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

Skicka sms!

Vill du tipsa oss eller bara visa oss en bild? Skicka den med MMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

 

Rss

Vill du hålla reda på vad som är nytt på Ålandstidningens hemsida?

Utnyttja vår RSS-tjänst

12.7.2012 22:05

 

 
29 kommentar(er) just nu!

Logiskt att Finland pratar euroutträde

Idén om en skuldunion hotar slita sönder valutaunionen.

ÄR DET "olämpligt" av Finlands finansminister Jutta Urpilainen att antyda att landet kan lämna euron hellre än fortsätta betala andras skulder? Ja, det är i varje fall Italiens premiärminister Mario Montis åsikt. Han vädrade nyligen sitt missnöje med de nordiska länderna och fick medhåll av Spaniens premiärminister Mariano Rajoy. Och visst, sett ur Montis och Rajoys horisont vore det synnerligen olämpligt om stödkranen i norr plötsligt stängdes.

FAST UR finländskt perspektiv ser det annorlunda ut och är knappast konstigt att ett euroutträde diskuteras allt öppnare.

Det är tvärtom demokratiskt logiskt och ekonomiskt förståeligt.

Finland är ett i grunden välskött land men har också en statsskuld som växer alarmerande snabbt. Inom kort kommer det att leda till nedskärningar i välfärd och ännu flera skattehöjningar. Ska då Finland utan att blinka pytsa iväg ännu flera skattemiljarder till spanska banker som tagit för stora risker och till ett Grekland som fortsätter att bryta löften?

MOT BAKGRUND av det här kan man tvärtom se Finlands finansministers reaktion som en sund signal om att hon handskas varsamt med skattemedel.

Man kan också se hennes markering som ett nyttigt ifrågasättande av en kultur där ansvarslöshet belönas i Europa i dag.

Den svenske ekonomiprofessorn Mats Persson har skrivit en färsk bok om det här syndromet, som han och nationalekonomerna kallar "moral hazard" eller moralisk risk.

VAD DET handlar om är något som varje förälder känner väl till. Om man varnar och varnar men aldrig följer upp kommer barnet att fortsätta göra det som man inte får göra.

På samma sätt kan nu Aten, Rom och Madrid kallt kalkylera med att EU i slutet av dagen ändå öppnar plånboken på nytt. Därför behöver man inte på allvar skärpa sig. Det är nämligen signalen som Europa, med några undantag, skickat ut. Avtal behöver inte hållas, sanktioner uteblir, pappa EU kommer ändå till undsättning när det kniper.

DETTA MÖNSTER går igen på krismöte efter krismöte. Även denna vecka.

Spanien ska nu få ytterligare ett år på sig att klara de mål som tidigare satts upp, och villkoren för Greklands lån väntas till hösten förhandlas om. Det som sades vara ristat i sten var inte ens draget i vatten. Det var inte meningen att det skulle bli så här, visar Persson i sin bok.

Tvärtom slog EU i Maastrichtfördraget fast att det är förbjudet att lösa ut skuldsatta grannar.

Orsaken var att man ville undvika exakt den knipa man nu placerat sig i. Man ville tvinga länder att ta ansvar för egna handlingar. Av samma skäl löser inte heller den federala regeringen i USA ut delstater om de går ned sig i skuldträsket.

MEN NÅGONSTANS har gammalt hederligt ansvarstagande fasats ut på EU-nivå och ersatts av något helt annat. Om det fortsätter så här spår Mats Persson och många andra att det vi hittills sett bara är början på något som kan bli riktigt fult.

Mottagarländerna är i dag allt surare över att de betalande länderna har mage att ställa motkrav. I Grekland ritar man redan Hitlermustascher på Angela Merkel. Samtidigt är de betalande länderna allt tröttare på att betala. Det är vanligen inte civiliserade och ansvarstagande partier som vinner på en sådan utveckling - utan gapiga populister. Finland är i det avseendet inget undantag.

MITT I ALLT det här försöker stödtörstande regeringar i södra Europa, eurobyråkrater och en del drömmare hos oss säga att allt handlar om solidaritet.

Men det är en sak att ge bistånd till länder som verkligen behöver det, något helt annat att göra det till industriländer och forna stormakter som gång på gång visar att de inte förmår ta eget ansvar.

Mycket talar för att EU:s ledare står inför ett smärtsamt vägval.

Antingen släpper man idén om en skuldunion. Eller så fortsätter man på den inslagna vägen och riskerar euron och kanske EU. Det vore synd på en god fredsidé.

Publicerad 12.7.2012 22:05
Dela ut |