bilagor

Gå till arkivet

KONTAKT

Kundtjänst

Öppettider: Måndag-fredag 08.00-16.00

Besöksadress: Strandgatan 16

Postadress: PB 50
AX-22101 MARIEHAMN

Telefon: +358 (0)18 26026

Mail till nyhetsredaktionen

Kontakta personal

 

Tyck till!

Skicka ett SMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

Skicka sms!

Vill du tipsa oss eller bara visa oss en bild? Skicka den med MMS till Ålandstidningen på nummer 04570026026.

 

Rss

Vill du hålla reda på vad som är nytt på Ålandstidningens hemsida?

Utnyttja vår RSS-tjänst

12.7.2012 08:16

 

23 kommentar(er) just nu!

Debatt om religion i skolan behövs

Behövs det mer eller mindre religionsundervisning i skolan? Svaret är kanske att det behövs en annan typ av undervisning.

EFTER ATT regeringen i Helsingfors gått in för att minska på religionstimmarna i landets skolor har det uppstått en debatt även på Åland. Hur mycket religionsundervisning ska grundskolan innehålla, och hur bör den se ut?

Argumenten för att lägga mycket krut på religion i skolan är många. En stor majoritet av världens befolkning bekänner sig till någon av de stora världsreligionerna. Även det åländska samhället och vår kultur är starkt formad av kristendomen.

Så för att förstå sig på sina medmänniskor och de samhällen de lever i måste man ha kunskap om de olika trosuppfattningarna.

Ta till exempel islam, som i vissa sammanhang tycks ges skulden för allt ont som händer i världen just nu, allt från terrorism till kvinnoförtryck. Hur ska man kunna ta ställning till dessa påståenden utan en i alla fall grundläggande kunskap om religionen?

PÅ SAMMA gång finns det tunga argument för att det i dag viks alldeles för många timmar åt religion i skolan och, kanske ännu viktigare, att undervisningen är upplagd på ett felaktigt sätt.

Ett problem är att religionsundervisningen på Åland, även om den i teorin är frivillig och kan bytas ut mot livsåskådning, fortfarande är konfessionell. När barnen de första skolåren får börja läsa religion går undervisningen i hög grad ut på att lära ut "den rätta läran", det vill säga kristendomen, till barnen.

De får ta del av skapelseberättelsen, uttåget ur Egypten och förstås bekanta sig med Jesus liv och budskap. De ber, sjunger psalmer och lär sig om de olika högtiderna.

Visst lär man sig en hel om kristendomen på detta sätt, men att sjunga psalmer och be böner är indoktrinering. Men när barnen sedan ska lära sig om arbetarrörelsen och Socialdemokratin, behöver de då sjunga Internationalen och vifta med röda fanor för att förstå sig på den? Eller göra Hitlerhälsning och gå i raka rader när de ska lära sig om förintelsen?

Nej, det räcker förstås med att känna till att det finns böner och psalmer inom kristendomen. Att faktiskt sjunga och be handlar om något helt annat.

DEN KRISTNA läran försöker ge svar på många frågor. I likhet med andra religioner definierar den både en etisk kod, en livsfilosofi och en världsbild. Den ger svar på moralfilosofiska frågor som man får och inte får göra, hur man ska förhålla sig till andra människor och även metafysiska frågor som hur världen är beskaffad och om människan har en själ.

Det är inte bara olika trosuppfattningar som försöker ge svar på dessa frågor. Alla politiska filosofier och ideologier innehåller påståenden om etik och moral, det vill säga vad som bör och inte bör vara tillåtet i ett samhälle och vilka beteenden som är och inte är önskvärda.

Kristendomen står därmed i direkt konkurrens till flera politiska ideologier, inte minst de längre ut på vänsterkanten. Och då kan man verkligen fråga sig varför barn ska börja lära sig om kristendomen redan i årskurs ett, medan de börjar läsa om de politiska ideologierna först långt, långt senare.

Visst, kristendomen är viktig för att förstå vårt samhälle och övriga världen. Men går det verkligen att hävda att upplysningen, arbetarrörelsen eller de liberala idéerna är mindre viktiga för att förstå vår omvärld eller det samhälle vi lever i?

DET FINNS massor med argument för att man borde ge vissa ämnen mer utrymme i skolan. Det är allt vanligare med överviktiga barn och ungdomar, så det behövs mer idrott. Det startas för få företag, så entreprenörskap bör ingå i undervisningen. Matematikkunskaperna är även de för dåliga anser många.

Vad som bör ingå i grundskoleundervisningen bör alltid diskuteras, och just en debatt om hur mycket och vilken typ av religionsundervisning som ska ingå är kanske den viktigaste debatten av dem alla.

Publicerad 12.7.2012 08:16
Dela ut |