Öppen, välkomnande och stark självstyrelse
Alla säger sig vara för en utveckling av Ålands självstyrelse. Men vad betyder det? Hur ska den utvecklade självstyrelsen se ut? Och när ska Åland ha kommit dit? Den frågan får alla partiledare i sommar i tur och ordning besvara. Till sitt förfogande har de ledarsidan. Gästspelen publiceras måndagar i alfabetisk ordning efter partinamn. I dag: Viveka Eriksson, Liberalerna. Tidigare inlägg: Harry Jansson (11.06)
Vår självstyrelse är stark i jämförelse med många andra självstyrda områden. Vi har internationella garantier och ett system som gör det omöjligt för riksdagen att köra över Åland och ändra på innehållet utan att lagtinget ger sitt bifall.
Vår konstitution är stark, men systemet innebär också att alla förändringar, behörighetsöverföringar, är tröga att få till stånd. Därför arbetar vi idag för en modernisering av självstyrelsesystemet. Vårt gemensamma förslag till förnyelse innebär att människorna på Åland får mer att säga till om, vilket fördjupar och stärker självstyrelsen. Behörighetsöverföringar kommer att ha en bättre folklig förankring, förändringar ska godkännas av det åländska folket i val. Också i framtiden ska behörighetsöverföringar ske efter moget övervägande och för att vi behöver fler redskap för att utveckla Åland. Strävan måste alltid vara att förändringar ska leda till förbättringar.
Utvecklingen av självstyrelsen handlar också om hur vi använder oss av den behörighet vi redan har.
Vår självstyrelse ska vara öppen och välkomnande. Jag vill se en fortsatt utveckling där vi välkomnar nya invånare och där vi skapar förutsättningar för människor att ta fram sin kreativitet och bygga upp sin företagsverksamhet. Vår politik ska vara inkluderande så att nya ålänningar snabbt finner sig till rätta. Vår politik ska vara lyhörd så att vi anpassar och moderniserar Åland efter nya tiders krav och människors förändrade behov.
I ett öppet Europa där medborgarna fritt rör sig mellan länderna där företagandet inte känner gränser bör också vi följa med vår tid. Med bevarande av språkkravet kan vi t.ex. förändra näringsrätten så att det krångliga tillståndssystemet ersätts av ett mindre byråkratiskt och smidigt anmälningssystem där kravet på styrelsemedlemmars hembygdsrätt skulle tas bort. Vi kan också, utan att det på något sätt hotar självstyrelsen, ge unga personer mer än fem år på sig att pröva sina vingar utanför Åland innan de tappar sin hembygdsrätt. Ungdomar som far bort för att studera eller jobba är alla välkomna hem och vi måste göra allt för att uppmuntra en återflytt. De unga män som blev inkallade till finska militären när de bott utanför landskapet i mer än fem år borde vara en väckarklocka för alla om att något måste göras.
En av de verkligt stora utmaningarna i självstyrelsebygget idag är hur vi ska kunna upprätthålla en fortsatt högkvalitativ offentlig service trots att resurserna minskar. Det kommer att krävas både nytänkande och ett öppet sinnelag när samhällsservicen omstruktureras. Ekonomin sätter press på beslutsfattarna och den solidariska politik som hittills varit en styrka kommer att få utstå hårda prövningar. Självstyrelsen har stått stark när det gällt att se till dem som har svårt och när det gällt att trygga ett spritt boende och en levande skärgård.
Självstyrelsen har under nittio år utvecklats på ett helt fantastiskt sätt, behörighetsramarna har utvidgats och inom ramarna har Åland utvecklats. Arbetet inleddes direkt efter Nationernas förbunds beslut, det är ett arbete som är ständigt pågående och som inte på något sätt avstannat. Tvärtom, generationsväxlingen har fungerat och nuvarande generation axlar arvet och ansvaret och ser till att arbetet går vidare.
Utmärkt att Åland syns i Visby
Syns man inte så finns man inte.
Våldet mot barn måste få ett slut
Det är orimligt att barn misshandlas medan utredare är upptagna av sammanträden eller tar semester.
Satsa på en åländsk kandidat i EU-valet
Det är oklokt att splittra de åländska rösterna på flera listor.
Skärpning, Apple
Karlström borde ta ett steg tillbaka och lyssna
Förtroendekrisen mellan ministern och jordbrukarna är inte fruktbar.
Stadens kris är lika mycket politisk som ekonomisk
Den ekonomiska krisen i staden är stor. Men den politiska är troligen större.
Välkommen markering av Ålands president
Presidentens inspel i självstyrelsedebatten saknar inte betydelse.
Utmaningar ger barn självförtroende
Välinformerade vuxna i dag känner till alla hemskheter som kan hända barn. Men risken är att vi gör barnen en björntjänst genom att vara allt för ängsliga. När livet aldrig får göra ont står dem som vuxna oförberedda inför livets svårigheter.
Europas ledare står inför pedagogisk jätteuppgift
Lugnet i eurozonen är skenbart. Under ytan bubblar enorma utmaningar för kontinenten.
Möjlighet för både tillväxt och klimat
Den sista av två viktiga bitar i det åländska energipusslet håller på att falla på plats.
Ett uppkopplat Åland väntar på sin regering
Dagens ålänning är uppkopplad. Samtidigt planerar landskapsregeringen en digital satsning utan att ge sig ut på nätet och prata med sina medborgare.
Konkurrensneutralitet är lika viktigt för redare som för bönder
Bondetåget ställde en relevant fråga i måndags.
Långsam färd mot modernare Åland
För första gången berättar nu LR hur samhällsreformen ska se ut.
Kulturens finansiering borde också debatteras
Att spara på åländska är att se över guldkanterna
Det behövs proportioner i debatten om besparingarna.
Hoten borde inte komma som en överraskning
Det politiska etablissemanget skördar nu vad man sått.
Allt svårare upphandlingar bra argument för kommunsamarbete
De upphandlingar kommunerna på Åland gör blir allt fler, allt mer komplicerade och allt oftare föremål för besvär. Detta kan vara ett argument för att skapa en storkommun på Åland.
Matfusket kan se ut på många vis
DET SENASTE halvåret har frågan om matfusk aktualiserats gång på gång. Först fusket om hästkött som sålts som nötkött. Djupfrysta bär som bär på hepatit a-smitta och en grönsaksblandning som sålts av SOK i Finland och visat sig innehålla delar av den giftiga växten spikklubba.
Fråga alltid om vem som vill skriva om historien
DET FINNS DE som tycker att ämnet historia är oviktigt, ingenting som moderna människor har nytta av. För moderna människor föds fixa och färdiga, utan anknytning till vad som hänt tidigare.
Alla kan inte alltid få allting
En tänkare vars hjärta klappade för självstyrelsen
Åländsk politik har förlorat en kunnig analytiker med ett starkt engagemang för självstyrelsen.














